Pojkar springer utomhus

Barns utveckling

Denna kunskapsbank om barns utveckling genom åldrarna 0-9 år är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade från olika webbplatser (se längst ned). Kunskapsnivån är på en grundläggande nivå.

Tillbaka

Barnets utveckling 0-6 månader

Det första halvåret utvecklas barnets sinnen och förmåga till kontakt i nära samspel med omgivningen. Skriken, som präglar den första tidens sätt att kommunicera, ersätts alltmer av leenden, rop och joller. Barnet blir allt starkare och rörelserna mer viljestyrda.

0-2 månader

Sinnen och känslor

De flesta barn kan använda alla fem sinnen – lukt, smak, känsel, syn och hörsel – direkt efter födseln. Några sinnen är fullt fungerande från början medan andra behöver mer tid att utvecklas.
De första timmarna efter födseln är barnet ofta vaket och piggt. Barnet har mycket adrenalin i kroppen efter förlossningen och pupillerna är vidgade. Det gör att man kan få en stark känsla av ögonkontakt.

Lukt- och smaksinnet

Ett nyfött barn reagerar på lukter och smaker. Barn lär sig snabbt känna igen sin förälders lukt. Doften av bröstmjölk kan få barnet att söka sig till bröstvårtan. Barnet föredrar söta, milda dofter och smaker framför bittra och starka. Smakämnen från mat som mamman ätit under graviditeten, kan barnet sedan känna igen i bröstmjölken.

Känsel

Barns känslighet för beröring utvecklas tidigt. Att vara nära, hud mot hud och bli smekt är viktigt för barnet, som har ett stort behov av kontakt och trygghet genom närhet.
Ett nyfött barn känner värme, kyla och smärta. Små barn känner ofta mer smärta än större barn. Däremot kan ett barn i samband med födseln ha en viss naturlig smärtlindring från endorfiner, kroppens eget morfin, som bildas i barnets kropp under förlossningen.

Hörseln

De flesta barn uppfattar ljud bra redan vid födseln. Mot slutet av den första månaden brukar hörseln vara fullt utvecklad. Barnet kan skilja mellan olika slags ljud och reagerar annorlunda på mänskligt tal än på till exempel buller. Nyfödda verkar föredra ljusa röster framför mörka. Många vuxna talar också omedvetet med en ljusare stämma när de umgås med små barn.
Spädbarn reagerar ofta på skarpa och plötsliga ljud, och lugnas av rytmiska och harmoniska toner.

Synen

Nyfödda barn är översynta och ser suddigt. De tycker om att titta på ansikten, speciellt ögon och mun. Synskärpan är som bäst på ungefär 20 centimeters avstånd. Det är ungefär samma avstånd som mellan ens eget ansikte och barnets, när man håller det i famnen.

Eftersom barnet ser suddigt, föredrar det att se på mönster med skarpa kontraster och på saker som rör sig ofta. En nyfött barn tittar under längre tid på ansikten än på andra saker. Barnet brukar kunna fixera blicken en kort stund vid något som lyser, till exempel en lampa, men blicken är vanligen ganska ostadig.
Efterhand kan de flesta barn följa ett föremål med stadigare blick och ge ögonkontakt.

Känslor

Närhet, trygghet och kontakt är viktigt för att ett litet barn ska må bra. Positiva upplevelser i samspel med omgivningen gör att barnet lär sig känna trygghet och tillit.
Rädsla och fruktan är känslor som nyfödda barn tidigt kan både känna och visa. Barnet kan till exempel reagera med förvånad min eller gråt vid plötsliga ljud eller om någon hastigt närmar sig ansiktet.

Tips

  • Barn tycker om att känna hud mot hud, lukter och smaker. Pröva att lägga ett klädesplagg från en förälder bredvid barnet om det är oroligt. Men när barnet sover ska inget löst tyg eller kuddar ligga i närheten av barnet.
  • Ge lite massage genom att gnugga hela barnets kropp med en mjuk handduk efter badet. Sätt ord på vad du gör, till exempel att du torkar honom eller henne med en mjuk eller sträv handduk, eller att handduken är torr eller fuktig. Låt barnet uppleva olikheterna.
  • Häng en speldosa nära en plats där barnet brukar vara, till exempel vid skötbordet.
  • Häng en mobil (en rörlig figur) över barnets säng. Mest lockande är skarpa kontraster, vitt och svart och mönster av cirklar, prickar, rutor eller ränder. I den här åldern kan barnet koncentrera sig på samma sak i mellan fem och tio sekunder. Därför är det bra med något som ständigt rör sig.
Kommunikation

Barn kan samspela från första stund

Barn kan redan den första tiden söka kontakt genom att använda rösten och kroppsspråket.
Barnet lär sig att kommunicera bland annat genom att härmas. Det kan ofta härma en annan persons ansiktsrörelser redan under de första levnadsveckorna. Eftersom så små barn har ett långsamt tempo i sin kommunikation kan det ta en stund innan barnet svarar.
Efter en månad eller två brukar förmågan att härma ansiktsmimik försvinna, för att sedan komma tillbaka något halvår senare.

Det första leendet

Man kan ibland se barnet le redan som nyfött, men det är troligtvis en slags reflex och beror inte på social kontakt.

Först efter flera veckor kan barnet ge ett svarsleende vid ögonkontakt, ett så kallat socialt leende. En tid senare kan barnet börja le bara genom att få syn på en förälder, ett syskon eller annan närstående.
Människans röst är barns favoritljud

Ett nyfött barn föredrar mänskliga röster framför alla andra ljud och känner väl igen de närståendes röster. Från början reagerar barnet med samma intresse inför alla språk, och föredrar att lyssna till ord och meningar framför stötvisa vokalljud som a, a, a. Man kan ibland se att barnet rör sig till rytmen i talet.
Barn börjar efter en tid söka ögonkontakt och kommunicera med både hörseln, synen och kroppen. När man pratar eller leker med barnet kan man ibland man se hur det svarar genom att le, röra på kroppen, skrika eller använda sig av olika ljud. Att göra egna ljud och lyssna på andra som pratar är en förberedelse för talet.
Man anpassar ofta omedvetet språk, röstläge och avstånd till barnets ansikte efter vad som är lagom för barnet.

Tips

  • Pröva att på 20 centimeters avstånd sträcka ut din tunga, och barnet kommer kanske att räcka ut sin egen tunga som gensvar. Öppna din mun och blinka med ögonen. Överdriv din ansiktsmimik.
  • Sätt upp en spegel vid skötbordet och låt barnet ligga och titta på sig själv när du är med.
  • Sök ögonkontakt, säg barnets namn och sjung en liten sång för barnet.

Skrik

Barn kommunicerar ofta genom att skrika och lär sig tidigt använda olika sorters skrik för olika känslor och behov. Det kan ta tid innan man lär sig förstå vad barnet vill i olika situationer.
Det är vanligt att nyfödda barn har en period på dygnet när de är svårare att trösta. Ofta infaller den perioden på kvällen. Om det inte går att lugna barnet kan det vara bra att tänka på att det inte alltid går, barn är helt enkelt ledsna ibland, utan uppenbar anledning. Det kan kännas frustrerande, men man kan hjälpa sitt barn att uthärda sin ledsenhet genom att trösta och finnas nära.
Om barnet skriker intensivt eller i intervaller, är ledset stora delar av dagen, äter dåligt eller inte verkar må bra på något annat sätt ska man kontakta BVC, vårdcentral eller sjukhus för att få hjälp att ta reda på orsaken.

Rörelseförmåga

Ett nyfött barn har ett stort och tungt huvud i förhållande till sin kropp. Det tar någon månad innan barnet kan balansera sitt huvud en liten stund. Till dess behöver det stöd av den vuxnes hand.
Barnets händer är knutna den första tiden och kroppsrörelserna är oväntade och ryckiga. De flesta nyfödda tycker om att ligga i en slags fosterställning på sidan med hopdragna armar och ben intill kroppen. När barnet sover ska det på ligga rygg, eftersom man vet att det minskar risken för plötslig spädbarnsdöd.
I slutet av den här perioden lär sig många barn att lyfta huvudet en kort stund när de ligger på mage. När barnet kan ha benen utsträckta bakåt, kan det se och röra sig på ett annat sätt än tidigare. Barnet får samtidigt träna nack- och ryggmusklerna.

Barnet blir allt rörligare och kan så småningom vända sig mot ena eller andra sidan när det ligger på rygg. Händerna börjar öppna sig. Nästa steg är att barnet sträcker ut sina händer för att röra vid saker. Men det dröjer innan barnet kan gripa viljemässigt.

Tips

  • Sätt ord på vad du gör när du till exempel klär på barnet, att du försiktigt böjer barnets armar och ben för att sätta på kläder. Samspelet stimulerar barnet på flera sätt.
  • Låt barnet ligga omväxlande på mage och rygg på en tunn madrass eller tjockt täcke på golvet när barnet är vaket. Använd kuddar, köp eller sy en avlång kudde eller orm som barnet kan använda som stöd för kroppen när det är vaket.

2-4 månader

Sinnen och känslor

I den här åldern börjar barnet bli medvetet om att det har en egen kropp, skild från omvärlden. Den upptäckten gör barnet delvis när det rör vid sina fingrar och tår och då får en annan känsla än när det rör vid ett föremål eller en annan person.

Barnet börjar

  • känna igen föremål och personer
  • komma ihåg och vara delaktig i rutiner som att bada eller byta blöja
  • visa känslor tydligare och kan le glatt när det ser en familjemedlem, likaså visa ilska eller bli ledset när man till exempel lägger barnet i sängen.

Hörseln

I den här åldern brukar barnet kunna vända på huvudet och le mot ljud och röster det känner igen.

Synen

De flesta barn börjar se skarpare och bättre. Färgseendet utvecklas. Ögonrörelserna blir mjukare och mer följsamma. Barnet börjar leka med sina fingrar framför ögonen och ser så bra att det kan styra handen mot något som det vill ta tag i. Blicken kan följa något som rör sig ett par meter bort.

Tips

  • Låt barnet vara med på ett säkert sätt i vardagliga aktiviteter, till exempel i köket när du lagar mat. Det kan ge starka intryck av doft, ljud och färg. Berätta hur maten och de olika kryddorna doftar.
  • Låt barnet lyssna på musik. Om man spelar samma musikstycke flera gånger så kan barnet lära sig att känna igen musiken. Sjung gärna för barnet.
  • Barn tycker om att känna hud mot hud, lukter och smaker. Pröva att lägga ett klädesplagg från en förälder bredvid barnet om det är oroligt. Men när barnet sover ska inga lösa tygbitar eller kuddar ligga i närheten av barnet.
  • Använd naturen som stimulans. Ställ barnvagnen under ett träd där grenar och löv rör sig i vinden.
Kommunikation

Språket och den sociala förmågan utvecklas. Barnet vill vara med och samspela, gärna ansikte mot ansikte. Barnet vill vara i samma rum och kunna se föräldern när det är vaket. Då kan barnet få kontakt även om det inte sitter eller ligger i famnen.

I den här åldern brukar barn

  • uttrycka sig i vokaler, prova olika ljud och imitera vissa ljud.
  • tycka om när man ler eller pratar glatt.
  • svara genom att le eller ge ifrån sig ett slags joller som ibland övergår i gråt.
    I slutet av den här perioden händer det att man hör barnet skratta för första gången.

Tips

  • Försök hitta en speciell gest som binder samman dig och barnet. Ge till exempel ditt finger en puss och lägg därefter fingret på barnets mun. Barnet kan lära sig känna igen gesten och svara på den med armrörelser och bensparkar.
  • Lek med ord och betoningar och låt barnet få uppleva språket. Berätta vad ni nyss gjorde, vad ni gör och vad ni ska göra. Berätta hur du mår och hur du tror att barnet mår.
  • Sätt upp en spegel vid skötbordet och låt barnet ligga och titta på sig själv när du är med.
  • Om du ler eller visar ett glatt ansikte när du pratar med barnet, uppmuntrar du också barnet att le, vilket kan stärka banden mellan er.
Rörelseförmåga

Rörelserna börjar bli mer medvetna och i takt med att barn får mer kontroll över kroppens rörelser, brukar en del nyföddhetsreflexer försvinna, till exempel handens gripreflex.

Nu kan många barn

  • försöka nå saker och gripa med hela handen
  • suga på händerna eller på leksaker som de får i handen
  • hålla huvudet lite stadigare och snart vrida det åt olika håll
  • lyfta huvudet och snart stödja på underarmarna en stund när de ligger på mage
  • sträcka på benen och sparka när de ligger på mage eller rygg.

Tips

  • Låt barnet ligga på mage kortare stunder när det är vaket. Barnet får träna på att lyfta huvudet och bröstkorgen.
  • Låt barnet sträcka sig efter saker som ligger framför eller hänger ovanför barnet.
  • Ta tag i händerna och dra försiktigt upp barnet till sittande ställning när det ligger på rygg. Stöd huvudet om det behövs.

 

4-6 månader

Sinnen och känslor

Barnet är vaket längre stunder och har mer tid till att upptäcka omvärlden. Med hjälp av sinnesintryck och erfarenheter bygger barnet upp en minnesbank. Barn kan i den här åldern visa tydligare vem de vill vara nära och ler kanske inte längre mot alla som närmar sig.

Barnet

  • börjar förstå att det är en egen individ
  • blir medvetet om sin förmåga att påverka andra människor – ”om jag ropar, kommer pappa”
  • kan vänja sig vid att bara se föräldern på avstånd eller höra rösten.

Barnet undersöker genom att smaka, känna och lukta. Det kan snart sträcka upp armarna för att få komma upp i famnen och där kanske undersöka ansiktet med både händer och mun.

I den här åldern kan många barn

  • börja känna igen saker och situationer.
  • hitta föremål som är delvis gömda.
  • tycka om att leka med saker.
  • visa irritation när en leksak försvinner.

Barnet tränar sig att förstå vad som går att åstadkomma. Det tappar till exempel saker med flit för att se vad som händer och undersöker sambandet mellan orsak och verkan.

Synen

Efterhand kan barnet titta åt alla håll, jämföra vad det ser och välja vad det vill titta på. Barnet lär sig fokusera blicken på olika avstånd. Små saker brukar vara spännande, till exempel dammtussar, smulor och myror.

Tips

  • Ha en barnvagn som är bakåtvänd så att barnet kan ha ögonkontakt med dig. Ni kan kommunicera, intrycken blir inte för många och barnet känner sig tryggt.
  • Barnet är ofta intresserat av sin egen spegelbild. En barnsäker spegel i plast brukar vara rolig.
  • Sätt ett stort vitt papper på väggen och måla ansikten i klara grundfärger. Finns det syskon så låt dem vara med och måla.
  • Lek tittut. Barnet förstår inte att man fortfarande finns kvar när man gömmer sig, men tycker att det är spännande när det som försvinner kommer tillbaka.
  • Prova att ibland dra dig tillbaka lite från barnet och låt det säga ifrån när du behövs.
  • Bygg torn med hjälp av små träklossar. Låt barnet riva tornet. Lägg fram stora och små klossar i olika färger. Barnet kommer kanske att smaka, känna och välja ut den eller de bitar det vill ha, inte bara den som ligger närmast.
  • Sätt bilder på olika platser på väggen kring skötbordet, då uppmuntras barnet att leta.
Kommunikation

Många barn reagerar när de hör sitt namn och vill gärna samtala. Det spelar ingen roll om barnet inte förstår vad man säger, det viktiga är att man pratar. Barn stimuleras då att pröva olika härmande ljud och jollret blir samtidigt mer varierat. Kanske hör man nu sitt barn skratta högt för första gången.

Många barn

  • jollrar med en konsonant och en vokal, till exempel ba, ga, dä.
  • hör skillnad på tonen i en annan röst; om man är arg eller glad.
  • börjar reagera på vissa ord, till exempel ordet nej.

Barnet kan ofta svara med ett leende när man pratar med det, men ler också för att fånga de närståendes uppmärksamhet. Barnet testar ljud genom att använda olika röstlägen och ljudstyrka.

Tips

  • Spela in barnets läten och spara som ett roligt minne.
  • Gör barnets första bok. Fotografera föräldrar och andra närstående, gosedjur, eventuella syskon och husdjur. Läs ur boken och gör små berättelser om bilderna. Om barnet har syskon kan de vara med och berätta.
  • Berätta sagor, rim och ramsor, läs ur böcker och sjung. Berätta vad ni gör, sätt ord på det barnet ser och upplever. Lyssna på vad barnet försöker berätta för dig.
  • Hitta leksaker med olika ljud.
  • Lek enkla ramslekar med både ljud och kroppskontakt. Barnet kan tycka det är spännande, det ger känsla för början och slut och blir en delad upplevelse. Sjung till exempel ”Lilla foten akta dej, akta dej, akta dej, lilla foten akta dej, annars tar jag dej!” samtidigt som du tar barnet om foten.
Rörelseförmåga

Barnet använder händerna för att nå saker i sin närhet. Handen är ett gripredskap men hjälper också barnet att känna igen former och strukturer. Barnet

  • griper och släpper saker med händerna.
  • flyttar saker från hand till hand.
  • vill gärna föra handen till munnen för att smaka på olika saker.

Barnet lär sig lyfta huvudet och axlarna när det ligger på rygg. Barnet kan då få syn på sina fötter som är roliga att upptäcka med både händer och mun.

I den här åldern börjar en del barn

  • ligga på mage, stödja på sina underarmar och samtidigt hålla i en liten leksak.
  • sitta ganska stadigt med stöd.
  • öva på att börja förflytta sig. Detta kan ske genom att barnet sparkar eller rullar från mage till rygg eller tvärtom.

Snart börjar barnet åla sig framåt eller bakåt. Då tränas samordningen mellan armar och ben som är grunden till de rörelser som barnet behöver kunna för att senare börja gå.
Fötter och ben orkar bära upp kroppen om man håller barnet stående. Barnet brukar tycka om att stå i knät på en vuxen.

Munnen

I den här åldern kan barnet lära sig hantera lite mer fast föda i munnen och svälja den. Nästa steg är att använda läpparna för att dra av maten från skeden. Barnet kan med träning också lära sig att börja dricka ur mugg eller pipmugg.

Tips

  • Låt barnet försöka ta sig fram efter en rullande boll eller att flytta en leksak från den ena handen till den andra.
  • Låt barnet undersöka och upptäcka med händerna, munnen och ögonen. Lägg barnet på en skön filt på golvet med saker inom räckhåll.
  • Ett lekgym kan uppmuntra barnets motoriska utveckling.
  • Sätt barnet i en bra barnstol vid matbordet och låt det använda roliga saker från köket, exempelvis en visp eller en slev.
  • Att bada brukar vara roligt. Det går lätt att plaska med armarna och sparka med benen. En vuxen är förstås med vid all kontakt med vatten.

 

0-6 månader – Sömn, skrik & mat

Hur ofta ska barnet äta?

En del barn äter och sover med jämna mellanrum, men för de flesta barn sker det ganska oregelbundet i början.

De första månaderna är det framför allt hunger och mättnad som styr om barnet sover eller är vaket. Ofta somnar barnet efter att ha ätit. Den allra första tiden är det bra att amma eller mata barnet så ofta och så länge som det vill. En del barn vill amma nästan hela tiden och då kan du själv behöva avbryta en stund när du vill vila. Det kan vara svårt att avgöra hur mycket mat det nyfödda barnet får i sig. Ett barn som går upp lagom mycket i vikt får i sig tillräckligt med mat. Det kollar du säkrast vid besöken på barnavårdscentralen, BVC, då barnet vägs. Ett annat sätt är att se efter hur ofta barnet kissar.

Om barnet inte orkar äta, om det kissar lite eller inte alls ska du kontakta BVC, vårdcentral eller sjukhus. Du kan också alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för råd.
Det går åt extra vätska, energi och näringsämnen för att producera bröstmjölk och därför behöver du äta varierat och dricka mer än vanligt om du ammar.

Det kan ta tid innan amning eller annat sätt att ge barnet mat fungerar bra. Man kan behöva ha tålamod. Det är bra för barnet att ammas men ibland fungerar det inte. Det kan vara allt ifrån små, hanterbara, lättlösta problem som till exempel lindriga sår på bröstvårtorna till svåra amningsproblem som upptar mycket tid och energi. Om du misstänker att barnet inte får i sig tillräckligt, eller om du inte kan eller vill amma är det viktigt att få stöd, hjälp och bra information om alternativen. Du kan vända sig till BVC, BB, amningsmottagningen eller föreningen Amningshjälpen.

Barns behov av att suga

Alla barn föds med en sugreflex. Den är nödvändig för att barnet ska få i sig mat. En del barn vill suga nästan hela tiden, andra är nöjda när de har ätit färdigt. Barn har olika stort behov av närhet och tröst. Det kan kännas krävande att trösta ett barn som nästan bara är nöjt när det får suga på bröstet.

En del barn blir nöjda av att suga på den vuxnes rena lillfinger eller ett annat finger, eller på en napp eller sin egen tumme. Om du ammar kan det, särskilt i början när bröstvårtorna ofta är ömma, göra det lite lättare. Om barnet ammas ska det kunna suga bra på bröstet, innan du erbjuder napp. Om barnet fortfarande är trött efter förlossningen ska du inte ge barnet napp eftersom det då finns risk att barnet nöjer sig med nappen när det egentligen borde äta.

Barns sömn

De första månaderna är det bra om du kan anpassa dig efter barnets rytm och behov av sömn och mat, och att man kan hjälpas åt i familjen om det finns möjlighet. Riktigt små barns mat- och sömnbehov styrs av inre biologiska faktorer som du varken kan eller ska försöka påverka.

Efter några månader börjar barnets biologiska klocka anpassa dygnsrytmen så att barnet så småningom sover mer under natten då det är mörkt och är vaket mer under dagen då det är ljust. Om du tycker att det är svårt att få till dygnsrytmen med ditt barn, kan du få stöd och råd på BVC. Det kommer fler perioder under barnets första år då sömnen påverkas av exempelvis utveckling och tandsprickning.

Det brukar både vara praktiskt och kännas bra att sova nära ditt nyfödda barn. Om barnet är under tre månader finns det en något ökad risk för plötslig spädbarnsdöd om du sover i samma säng som barnet. Därför ska barnet sova i egen säng, men den kan gärna stå inom räckhåll. Du kan ha barnet hos dig i sängen när barnet är vaket och exempelvis äter, men lägga över det i egen säng när det ska sova.

Det är vanligt att vara trött som nybliven förälder och att vakna ofta för att ge barnet mat och tillsyn. Det kan vara svårt att sova sammanhängande och du vaknar kanske även om barnet sover. Nyblivna föräldrar har ofta sömnbrist. En längre tids sömnbrist ökar risken för att utveckla en förlossningsdepression eller en depression. Stress och trötthet kan påverka båda föräldrarna.

Även om det är vanligt att små barn har oregelbunden sömn, sover de ofta tillräckligt många timmar över dygnet. Om barnet verkar sova för lite och är missnöjt eller oroligt kan det till exempel bero på hunger, övertrötthet, klåda, kolik eller något annat som gör att barnet har ont eller känner obehag.

Om du har frågor eller behöver stöd kan du vända dig till barnavårdscentralen, BVC, eller vårdcentralen. Du kan också ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för att få råd.

Allt lättare att förstå barnets behov

Ju mer du lär känna ditt barn desto lättare förstår du när barnet behöver äta, sova eller vara vaket en stund. Det blir till exempel lättare att hjälpa barnet att komma till ro och somna, om du vet att det alltid brukar sova vid en viss tid.

Små barn skriker

Alla små barn skriker. Det är deras sätt att visa att de vill något eller att något inte känns bra. Barnet lär sig tidigt att använda olika sorters skrik för olika känslor och behov. Vanliga orsaker till att mycket små barn skriker kan till exempel vara att barnet är hungrigt eller törstigtvill få närhet och komma upp i famnenär överstimulerat och behöver få vara i fred och få lugn och rohar ont, till exempel i magenär för varmt eller fryser. Du lär dig så småningom att tyda skriken och förstå vad barnet menar. Det kan ta olika lång tid beroende på hur tydligt barnet visar vad det vill och vad skriken beror på.

Det är vanligt att nyfödda barn har en period på dygnet när de är svårare att trösta. Ofta infaller den perioden på kvällen. Det kan vara bra att tänka på att det inte alltid går att lugna barnet. Om barnet äter bra, går upp i vikt och är nöjt för övrigt behöver du oftast inte vara orolig. Barn är helt enkelt ledsna ibland. Det kan kännas frustrerande, men du kan hjälpa ditt barn genom att trösta och finnas nära.

Barnskrik kan vara mycket jobbigt

Om du känner sådan frustration att du inte kan hantera dina känslor när barnet skriker kan du behöva en stund för dig själv. Finns det ingen hemma som kan hjälpa till att ta hand om barnet kan det ligga kvar i sin säng en liten stund även om det skriker. Själv kan du gå in i ett annat rum för en liten paus så att du sedan orkar fortsätta att trösta barnet. Kanske det finns någon du kan ringa som kan komma och hjälpa till.
Innan det gått så långt att du tar hårt eller skakar barnet måste du söka hjälp och stöd, till exempel via BVC, eftersom detta annars kan utgöra livsfara för barnet.

Ibland behöver du söka vård för barnet

Om barnet skriker intensivt eller i intervaller, är ledset stora delar av dagen, äter dåligt eller inte verkar må bra på något annat sätt ska du kontakta BVC, en vårdcentral eller en barnläkarmottagning för att få hjälp att ta reda på orsaken. Du kan också alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för att få råd.

Spädbarnskolik

Om barnet skriker mycket kan du fundera på om orsaken kan vara spädbarnskolik. Ett barn som har kolik brukar skrika länge, i mer än tre timmar i sträck per dygn i flera dagar. Skrikperioderna kommer oftast i ett tydligt dygnsmönster, vanligtvis under senare delen av dagen, kvällen eller natten. Koliken kan börja redan när barnet är två veckor gammalt, men är oftast som mest intensiv vid sex till åtta veckors ålder.
Om barnet har den här typen av skrikperioder kan det kännas bra med stöd från en sjuksköterska på BVC. Där kan du också få hjälp att avgöra om barnet behöver läkarundersökas för att utesluta någon sjukdom, till exempel komjölksallergi.

Informationen ovan är hämtad från följande sidor
1177 Vårdguiden. (23 november 2010). Hämtad 26 februari 2015 från: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Det-forsta-levnadsaret/Barnets-utveckling-0-6-manader/
1177 Vårdguiden. (24 februari 2015). Hämtad 26 februari 2015 från: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Mat-somn-och-praktiska-rad/De-forsta-manaderna/Barnets-forsta-manader—mat-somn-och-skrik/

Barnets utveckling 6-12 månader

Barnet förstår alltmer och vill gärna själv försöka lösa konkreta problem. De flesta är mer sociala nu men kan ha en period med blyghet och rädsla för det obekanta. Språket utvecklas och en del barn säger sitt första ord. Många barn lär sig krypa och resa sig. En del tar sina första steg.

6-8 månader

Sinnen och känslor

I den här åldern förstår många barn att något kan finnas fast det inte syns. Om man i leken gömmer en leksak under en filt, kan barnet komma ihåg och visa var den ligger, kanske genom att lyfta på filten. Barnet försöker ofta lösa problem, till exempel hur det kan nå en bitring som ligger en bit bort. Med händer och mun lär sig barnet att saker är mjuka eller hårda, kalla eller varma, om de är blöta eller torra. Genom att som vuxen ta del och sätta ord på vad barnet upplever, uppmuntras barnet att fortsätta lära sig.

Oro för det främmande

En del barn kan vara lite blyga, ta tid på sig att vänja sig vid nya saker och känna oro för det som är främmande. Barnets nyfikenhet för omvärlden kan avta lite, men det brukar vara tillfälligt. Det är vanligt att barnet visar rädsla för det som är obekant och börjar gråta när människor som de inte känner kommer för nära. Barnet behöver få närma sig i sin egen takt. En del barn börjar sova oroligare. Då kan det hjälpa med rutiner, till exempel att nattningen är ungefär likadan varje kväll. Att barnet känner igen det som sker, kan göra att det känner sig tryggare. Barn kan vara lite klängiga i den här åldern. Det kan vara för att försäkra sig om förälderns närvaro och uppmärksamhet innan det vågar ta nästa steg i sin utveckling. Som förälder eller annan närstående är man en viktig och trygg bas för barnet när det utforskar sin omvärld.
Många barn kan nu börja känna tröst av en nalle, snuttefilt eller något som påminner om den trygghet som föräldern vanligtvis står för.

Tips

  • Göm dig en kort stund, titta fram igen och säg tittut! Barnet kan träna på att minnas något som är utom synhåll men strax dyker upp igen. Låt barnet titta på en liten leksak några
    sekunder, göm den sedan under en tygbit och fråga var den är. Ta bort tyget och säg: ”Här är den!” Efter ett tag kan barnet kanske själv hitta leksaken under tyget.
  • Barn i den här åldern kan ofta flytta saker från plats till plats. Använd byggklossar med sorteringslåda. Låt barnet experimentera med att stoppa i och ta upp och uppleva att lådan blir full. Berätta vad barnet gör. Till exempel: ”Nu lägger du i en röd kloss, nu plockar du upp en blå kloss.”
Kommunikation

I den här åldern börjar många barn att

  • jollra mer två- och trestavigt, till exempel ma-ma-ma eller ba-ba-ba
  • försöka imitera det språk som talas runt barnet
  • lyssna uppmärksamt när man talar
  • reagera när det hör sitt eget namn
  • förstå innebörden av ordet nej
  • höra skillnad på frågor och påståenden
  • använda rösten för att uttrycka glädje och ilska.

De flesta barn utvecklar nu förmågan till social kontakt. Genom att försöka förstå och tolka varandras uttryck lär sig barnet och den vuxne att kommunicera med varandra. Barnet meddelar på sitt speciella sätt när det vill äta, sova eller leka. Barnet kan ropa istället för att skrika när det vill något.
I den här åldern börjar barnet också uppmärksamma andra barn. Man kan se att barn i samma ålder börjar le och krypa fram till varandra och kanske försöka ta varandras leksaker.

Tips

  • Läs och titta i böcker med barnet. Det är bra med böcker som är bitvänliga och inte har för skarpa kanter.
  • Rulla en boll mellan er. ”Jag rullar till dig, nu är det din tur att rulla till mig.”
  • Berätta om det ni ser när ni är ute och går och hur det låter: ”Titta där kommer en hund. Hur låter en hund? Vov vov ”
  • Prata och sjung gärna. Gör ramsor och fingerlekar som till exempel Imse Vimse spindel.
  • Fråga gärna om tips på biblioteket om skivor eller böcker med sånger och ramsor. Man kan också leta själv på nätet.
  • Gör en bok med inplastade bilder på barnet och personer i barnets närhet. Peka och titta i den tillsammans.
Rörelseförmåga

En del barn börjar förflytta sig i den här åldern. Till en början hasar barnet mest bakåt och snurrar runt på golvet. En del barn ålar, andra hasar med hjälp av armarna eller hasar framåt på rumpan med hjälp av ena benet. De flesta försöker stå på knä och händer, och lär sig så småningom att krypa. Många barn kan vara lite frustrerade under den här perioden när de håller på och tränar. Men de blir ofta lugnare när de väl har lärt sig.

Många barn lär sig nu att

  • hålla saker i båda händerna samtidigt
  • undersöka föremål på olika sätt genom att skaka, kasta och tappa dem
  • hjälpa till när man klär av eller på, genom att sträcka fram armar och ben
  • sitta utan stöd
  • ta sig från sittande till krypställning
  • hålla i ett skedskaft och ta mat med handen från tallriken. Barnet kan också sätta gränser genom att knipa ihop munnen och vända bort huvudet när det är mätt.
Munnen

Barnet behöver träna för att kunna lära sig att äta och dricka själv. För att kunna dricka ur mugg eller pipmugg med större hål behöver barnet kunna ta lagom stora klunkar. Barnet lär sig att trycka ner tungan så att det bildas en liten skål i munnen, annars rinner vätskan ut ur munnen igen.
I den här åldern brukar man kunna ge mat som innehåller små mjuka bitar. Många barn kan nu röra tungan i sidled och göra tuggrörelser. Barnet kan också skydda svalget medvetet genom att sätta upp tungan eller att hosta som skydd om maten hamnar fel.

Tips

  • Plocka fram grytor, lock, vispar och skedar som barnet kan ha som instrument. Vill man ha det mer stillsamt kan man använda plastburkar och plasthinkar.
  • För att barnet ska kunna äta själv behövs lite träning. Man kan göra små smörgåsbitar och lägga framför barnet. Att plocka upp bitarna och föra dem till munnen är ett bra sätt att träna.
  • Låt barnet få utrymme att röra sig. Det är viktigt för barnets kropps- och rumsuppfattning.
  • Leksaker på hjul kan vara roliga att skjuta framför sig och krypa efter.
  • Bollar är ofta roliga och lätta att plocka upp.
  • Gör hemmet barnsäkert redan innan barnet börjat förflytta sig, till exempel genom att sätta petskydd i kontakter.

8-10 månader

Sinnen och känslor

I den här åldern kan barnet behöva tid för sig själv för att utforska och lösa konkreta problem. Det kan till exempel handla om att lära sig att öppna och stänga en lucka. Barnet lär sig att förstå hur saker och ting hänger ihop och bjuder också in den vuxne eller syskon att vara med i leken. Barnet lär sig bäst genom att få använda alla sina sinnen i vardagslivet tillsammans med människor som bryr sig om dem. Barnet kan öppna skåp och lådor för att se vad som gömmer sig där. Att suga på och bita i saker är också ett sätt att undersöka. Många barn kan nu stapla ett par klossar och småpratar på sitt eget sätt med till exempel nallen eller dockan.
Barnet kan bli oroligt om man lämnar det och följer gärna efter när man försvinner utom synhåll. Om barnet har en trygg relation till en eller flera vuxna brukar separationsängslan och rädslan för det främmande bli mindre efterhand. Rädsla för det obekanta är en del av utvecklingen och en förutsättning för att barnet ska kunna vidga sina vyer i lagom takt. Mot slutet av den här perioden blir många barn mer utåtriktade och intresserade av omvärlden igen.

Minnet är väl utvecklat och barnet förväntar sig vissa saker under dygnet, till exempel rutiner för när det ska äta, byta blöja och sova.

I den här åldern är det vanligt att barn

  • undersöker föremål på olika sätt genom att skaka, kasta och tappa dem
  • föredrar vissa personer och vissa leksaker
  • är lite blyga eller oroliga i närheten av främlingar
  • sover oroligare och börjar drömma mer när de utforskar.
  • uppskattar rutiner
  • börjar använda saker på ”rätt” sätt, till exempel trycka på telefonens knappar.

Tips

  • Låt barnet undersöka vad som är lika och olika, hur saker känns, luktar, ser ut, smakar och låter.
  • Barn brukar gilla att stapla klossar som de sedan kan riva.
  • Det är roligt för barnet att själv kunna få saker att hända, som att trycka på knappar, ringa på en klocka eller öppna en dörr. Det får barnet att tänka i nya banor.
  • Lek med telefonen. Börja med att säga hej, prata på lite och avsluta med hejdå. Räck över telefonen till barnet för vidare telefonsamtal.
  • Även om barnet tycker att det är roligt att du är med och leker, kan det vara bra att låta det leka för sig själv en liten stund varje dag. Det utvecklar barnets självständighet och självkänsla.
Kommunikation

Barn i den här åldern brukar tycka om pekböcker med stora, färgglada bilder av föremål som de känner igen. Ordförståelsen blir allt bättre och barnet kan rikta uppmärksamheten på ett syskon eller nallen som man kallar vid namn. Om barnet börjar säga sina första ord är det bra att undvika att rätta barnet. Det kan hämma lusten att pröva nya ljud. Man kan istället bara upprepa orden som de egentligen ska låta. Det stimulerar barnet att lära sig.

I slutet av den här perioden kan många barn

  • ha favoritljud som det ofta upprepar
  • börja säga de första viktiga orden, som ”titta”
  • visa att det förstår många ord men kan inte uttala så många ord själv
  • svara igenkännande på sånger man brukar sjunga tillsammans
  • vara uthålliga och inte tappa intresset lika lätt som tidigare
  • visa missnöje eller frustration genom att till exempel slänga saker i golvet eller grimasera
  • använda enkla rörelser för att uttrycka sig, som att skaka på huvudet för att säga nej.

Tips

  • Peka på bilderna i en bok och berätta vad saker heter och kanske hur de låter. Låt barnet tala till bilderna med gester, genom att peka eller bara titta.
  • Berätta för ditt barn vad ni gör och vad ni ska göra under dagen: ”Nu när du har ätit färdigt ska vi gå och byta blöja.”
  • Klapplekar och fingerlekar brukar vara populära, till exempel Baka, baka liten kaka eller Tumme tott, slicke pott, långe man, gulle brand, och lilla vicke vire.
Rörelseförmåga

Om barnet har lärt sig att förflytta sig framåt genom att till exempel krypa, kommer nästa utmaning – att ställa sig upp. Barnet kan försöka resa sig mot till exempel en möbel eller mot någons ben. Till en början kommer det kanske bara till knästående, men efterhand kan barnet ofta ställa sig helt upp. Sedan kan barnet försöka förflytta sig i sidled. Men säkrast och snabbast går det fortfarande att ta sig fram krypande eller hasande.
Så småningom kommer barnet på att man kan använda fötterna för att ta sig fram och lär sig att sätta den ena foten framför den andra. Armar och händer används för att hålla balansen. Många barn tränar också på att böja på knäna och sätta sig ned från stående. I början behövs något stadigt att hålla i. När barnet väl kan resa sig upp och stå, behöver man se till att möblerna inte kan välta eller att barnet inte kan få saker över sig, till exempel bordsdukar, lampor och datorer. Det kan också vara bra att sänka barnets sängbotten, så att det inte kan ramla ur sängen.

Från att tidigare har använt hela handen när det har tagit i någonting, används nu även tummen och pekfingret. Det kallas för pincettgreppet. Barnet börjar också kunna plocka upp småsaker med fingrarna. Man kan tänka på att plocka undan, så att inte barnet får tag på något som kan fastna i halsen.

Många barn kan

  • vilja äta själva och klarar att äta lite större bitar. Ärtor och majskorn kan till exempel vara bra för att träna pincettgreppet.
  • måla på ett papper.
  • ta upp och släppa en boll.
Munnen

Kanske har de första tänderna kommit nu. Barnet använder käkarna för att finfördela maten och provar tungan för att skapa nya, roliga ljud. Det brukar vara en bra tidpunkt att börja med lite större bitar i maten. De större bitarna kräver och stimulerar andra munrörelser och det bidrar i sin tur till en bättre utvecklad förmåga att tala tydligare. Barnet behöver både smaka och känna på maten. Man kan ge barnet en egen sked, samtidigt som man matar med en annan sked.

Tips

  • De flesta barn gillar att busa. Jaga barnet genom att krypa efter det och låt barnet jaga dig.
  • Rulla bollar till varandra.
  • Låt barnet hjälpa till att packa upp paket, det är roligt med prasslande papper och snören.
  • Lägg leksaker i lådor och uppmuntra barnet att öppna lådorna.
  • Låt barnet på egen hand dricka ur både mugg och flaska. Välj en bra mugg som står stadigt och har två handtag.
  • Låt barnet använda sked vid måltiderna, även om den mest används till att banka med.
  • Vardagsprylar brukar vara de bästa leksakerna: lock, kastruller, vispar och plastflaskor. Riskorn som rasslar i en plastburk kan vara minst lika kul som en dyr leksak.
  • Gör hemmet barnsäkert, till exempel genom att sätta tippskydd på spis och bokhyllor.

10-12 månader

Sinnen och känslor

Barn i den här åldern repeterar ofta vad de har lärt sig, det befäster kunskapen. Det kan till exempel handla om att stapla och bygga, plocka i och ur, och att passa ihop saker. Barnet kan sitta länge och slå på en bultbräda eller skaka något som låter. På det sättet lär sig barnet förstå att något händer när man gör på ett visst sätt, att olika aktiviteter ger olika ljud.

Barnet blir allt skickligare på att använda sina händer. Det är roligt att hälla och tömma olika sorters innehåll ur burkar eller små hinkar. Händerna används också för att känna och uppleva saker. Sandlådor och fingerfärg brukar vara kul, att få ta och känna på den torra sanden eller den blöta geggamojan.

Hur olika saker förhåller sig till varandra blir mer intressant, till exempel att något är innanför, utanför, ovanför eller under något annat. Barn brukar tycka om att kasta saker omkring sig. Genom att se hur sakerna hamnar på golvet lär sig barnet uppfatta perspektiv.

Barnet kan alltmer dela känslotillstånd med andra, påverkas av den vuxnes reaktioner och göra dem till sina egna. Barnet kanske ramlar utan att det gör ont. Men om föräldern ser orolig eller ledsen ut, får barnet signaler om att det faktiskt gör ont, vilket kan få barnet att börja gråta.

Kan själv

Nu börjar barnets egen vilja märkas allt tydligare. Barnet vill kunna själv och kanske protesterar när föräldern försöker hjälpa till. Barnet kan känna stolthet över sig själv och sin förmåga att prestera olika saker. Som vuxen är det bra att uppmuntra barnets försök att klara av saker själv, även om det kanske tar lång tid eller blir lite fel.

Många barn tycker om härmningslekar och turtagande lekar, att omväxlande ge och ta. Barnet upprepar gärna, undersöker om och om igen med händer och mun, skakar på och kastar saker. Det som för den vuxne är en rutinsak, är för barnet en ny möjlighet att lära sig något. Många barn blir nu mer nyfikna och frimodiga. Rädslan för det främmande brukar klinga av.
Barnet märker att det kan påverka sin omvärld. När barnet ropar förväntar det sig att någon kommer och hjälper till.

Barn tycker ofta om att vara med och till exempel laga mat, dammsuga och prata i telefon.

Tips

  • Låt barnet sitta i en säker gunga. Samtidigt som man gungar barnet kan man passa på att busa, prata eller sjunga lite. Berätta för barnet att det gungar upp och ner och fram och tillbaka.
  • Bind fast ett rep på ett mjukdjur eller en leksak. Göm den under en stol så att bara repet syns. Fråga var djuret är. Visa hur man kan dra i repet så att djuret eller leksaken blir synlig igen.
  • Låt barnet bada en docka. Visa dockans olika kroppsdelar och visa sedan samma kroppsdel på barnet.
  • Låt barnet måla med fingerfärg. Använd en blandning av filmjölk och hushållsfärg. Sätt barnet naket på ett stadigt underlag, till exempel en badkarsmatta, och låt det pröva fingerfärgen. Spela gärna musik som barnet tycker om.
  • Med fasta läggningsrutiner vet barnet vad som väntar. Det blir mindre svårt att övergå från lek till sömn. Man kan till exempel bada innan barnet ska läggas för natten, läsa en bok eller sjunga en sång, men vara lyhörd för vad som passar bäst för barnet.
Kommunikation

Det är väldigt individuellt när barn säger sina första riktiga ord. Dessutom kan ett och samma barns språkförmåga variera beroende på om barnet är trött eller piggt, om barnet känner sig tryggt och hur väl barnet känner samtalspartnern. Olika personer i barnets närhet har ofta olika uppfattning om vad barnet kan.
De flesta barn förstår mycket av det man säger och kan också säga enstaka ord. En ettåring brukar använda enstaka ord som betyder en hel mening. ”Pappa” kan betyda ”pappa, jag vill ha mat”. Många barn har egna ord och uttryck för olika saker.

Barnet använder sig av ljuden i kombination med gester och miner för att få andra att förstå. Det är inte alltid så lätt att förstå vad barnet menar, men det viktiga är att man bekräftar att barnet lyckas kommunicera. De dagliga rutinerna ger bra tillfällen till detta, till exempel när barnet vill ha mer mat på tallriken eller byta en full blöja.

Barnet börjar förstå att bilder föreställer något verkligt. När barnet pekar på en bild med en hund talar det om att det vet att bilden representerar en riktig hund. Små barn förstår foton först och därefter tecknade bilder.
När man läser eller berättar något kan barnet ha tålamod en kort stund åt gången. Man får försöka anpassa längden på berättelsen efter vad som verkar lagom för barnet.

I den här åldern är det vanligt att barn

  • pekar på enkla föremål som till exempel en lampa eller en klocka
  • försöker härma ord
  • följer enkla uppmaningar
  • säger nej, och vet vad det betyder. Förstärker ofta nej med att ruska på huvudet.
  • vinkar hej då.

Tips

  • Låt barnet hjälpa till i vardagen, till exempel genom att be det att hämta saker.
  • Sjung sånger tillsammans, till exempel där barnet kan bidra med djurläten.
  • Försök hitta på er egen sång eller ramsa. Använd enkla melodier som till exempel Imse vimse spindel.
  • Läs enkla ramsor och låt barnet fylla i med ord som det kan: ”Bom, bom, bom, bom låter stora trumman. Tick, tack, tick, tack klockan slår. Dripp, dropp, dripp, dropp regnet faller sakta. Dunk, dunk, dunk, dunk hjärtat slår.”
  • Fråga gärna på biblioteket om tips på skivor eller böcker med sånger och ramsor
Rörelseförmåga

Många barn kan sätta sig själva och gå med hjälp av att hålla någon i handen. Barn brukar nu ha ganska bra balans och kunna stå en kort stund utan stöd.
Enstaka barn börjar gå utan hjälp redan före ett års ålder. De flesta andra vill ha några månader till på sig. Att gå utan stöd är inte lätt. Barnet ska kunna balansera kroppen, lyfta ena foten och sätta ner den framför den andra. Samtidigt ska barnet flytta sin tyngd från den bakre foten till den främre.

I den här åldern kan många barn

  • sitta stadigt i en barnstol
  • sparka av sig skorna
  • klättra upp och ner i soffor och på stolar.

Man behöver inte tänka så mycket på vad barnet kan eller inte kan. Det finns ingen mening med att försöka skynda på utvecklingen, barn är olika, även syskon emellan. En del barn är nöjda med att kunna krypa och vill hellre sitta och leka än att till exempel resa sig och träna på att gå.
När barnet vill börja klättra kan man visa hur det ska krypa bakåt nerför trappor, sängar och soffor. En vuxen behöver förstås vara med i början.

Munnen

Kanske har de första tänderna kommit nu. Barnet använder käkarna för att finfördela maten och provar tungan för att skapa nya, roliga ljud. Det brukar vara en bra tidpunkt att börja med lite större bitar i maten. Bitarna stimulerar munrörelserna och språkutvecklingen. Barnet behöver både smaka och känna. Man kan ge barnet en egen sked, samtidigt som man matar med en annan sked.

Tips

  • Barn tycker ofta om att vagga i takt med musik. De tränar balansen för att kunna ta det första steget och att gå själv.
  • För att kunna lära sig gå på egen hand behöver barnet först träna genom att hålla en vuxens händer. En lära-gå-vagn med bra bromsfunktion kan också vara bra.
  • Låt barnet gå på många olika underlag – gräsmatta, sand, asfalt och grus. Inomhus kan barnet få prova att gå på madrasser, kuddar och olika mattor.
  • Det kan vara roligt med burkar och lådor som barnet kan fylla med innehåll och sedan tömma.
  • När barnet äter kan det vilja mata dig också. Turas om att mata varandra.

Informationen ovan är hämtad från följande sidor
1177 Vårdguiden. (23 november 2010). Hämtad 27 februari 2015 från: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Det-forsta-levnadsaret/Barnets-utveckling-6-12-manader/

Bebis sitter på golv

Barnets utveckling 1-2 år

Det händer mycket i ett barns utveckling mellan ett och två års ålder. Barnet börjar gå, säger sina första ord och kan alltmer dela känslor och upplevelser med andra människor. Under den här tiden börjar många barn också i förskolan.

Sinnen och känslor

I ettårsåldern lär sig barn mycket nytt genom att göra samma sak om och om igen. Det kan handla om allt från att lära sig att uttala ett visst ord till att kasta en mugg i golvet och se vad som händer. Många barn tycker också om att undersöka och jämföra vad som är lika och olika, både saker och människor.
Barnet börjar känna igen sig själv på bild och i spegeln. Det kan komma ihåg var saker finns, till exempel att nallen ligger i sängen och att skorna står i hallen. Upprepning och rutiner ger barnet trygghet. Därför är det bra att alltid göra ungefär likadant vid läggdags till exempel. Då vet barnet vad som kommer att hända: först ska man tvätta sig, sedan läsa en bok och till sist sova.

Att känna med händerna på olika material, till exempel sand eller vatten, är ett viktigt sätt för barnet att lära känna och förstå sin omgivning. Den fria fantasifulla leken är till hjälp när barnet undersöker, lär sig förstå omvärlden och löser problem. Det är bra att låta barnet utforska och experimentera, till exempel i sandlådan.
Nu börjar många barn få ett abstrakt tänkande. Barnet kan till exempel låtsas att en träkloss är en bil. Det kan känna igen människor på fotografier och låtsas äta mat på en tallrik. Den här så kallade symbolleken är början till den mer komplicerade fantasileken.

Social utveckling

Barn i den här åldern kan mer och mer dela känslor och upplevelser med andra människor. Barnet kan till exempel peka på en bil eller något annat som det tycker är intressant och samtidigt söka ögonkontakt för att se om den vuxna delar upplevelsen.

Barnet har ofta en stark vilja att bestämma själv. Barn har rätt att på olika sätt visa starka känslor, och det är viktigt att de gör det. Barnets avsikter är aldrig elaka, men det kan agera provocerande för att lära sig var den vuxnes och dess egna gränser går. Barnet kanske inte vill äta, säger nej till att sitta i vagn, klä på sig eller byta blöja. Barnets känsloläge kan snabbt skifta från kärleksfulla kramar till utbrott av ilska. Det kan vara tålamodsprövande för den eller de som är närmast barnet. Att känna till betydelsen av att barnet får visa känslor och testa gränser kan vara till hjälp.

När barnet är ungefär ett och ett halvt år börjar det ofta testa gränser. Som vuxen behöver man försöka hålla modet uppe och inte själv bli högljudd och arg eller skuldbelägga barnet eller sig själv. De här perioderna är en del av livet. Barnet behöver få känna sig älskat och respekterat även när det inte gör som de vuxna vill. Däremot behöver man vara tydlig och inte alltid acceptera det som barnet gör. Man kan på ett enkelt sätt försöka förklara varför barnet inte får göra vissa saker, och försöka avleda genom att få barnet att fokusera på något roligare.

I den här åldern upplever barnet ofta att det kan påverka sin omgivning och vill gärna ha positivt gensvar. Som förälder kan man försöka stimulera barnets nyfikenhet och självständighet och samtidigt trösta i besvikelsen över att inte alltid få sin vilja igenom. När det är möjligt kan man också uppmuntra barnets initiativ, det stärker självkänslan. Man kan till exempel säga ja om barnet tar initiativ till att läsa en saga eller låta det välja vilken tröja det ska ha på sig. I den här åldern räcker det att välja mellan två alternativ, annars kan det bli för svårt för barnet.

Många barn börjar komma till insikt om att det finns ”rätt och fel”. Barnet vet ofta om att han eller hon inte får göra vissa saker, men kan ändå vilja pröva att till exempel peta i ett eluttag. Som vuxen ska man givetvis skydda barnet från det som är farligt. Det kan också vara bra att ta undan andra saker som man inte vill att barnet ska röra, till exempel fjärrkontrollen till teven. Barn i den här åldern har ofta svårt att kontrollera sina impulser och låta bli saker som ligger framme även om de förstår att de inte ska röra dem. Att pilla på det man inte får kan också vara ett sätt att få kontakt med en vuxen eftersom barnet vet att det ofta väcker reaktioner.

Med andra barn

Barn mellan ett och två år tycker ofta om att vara nära andra barn. Ibland leker de tillsammans, men oftast sida vid sida. Barnet kan börja visa inlevelse med andra barn utifrån sina egna erfarenheter. En ettåring kan till exempel visa tecken på att vilja trösta ett annat barn som gråter, just på det sätt som barnet själv har blivit tröstat.

Många barn börjar på förskola eller familjedaghem när de är omkring ett och ett halvt år. Att ta steget från en tillvaro hemma med mamma eller pappa till att gå på förskola eller familjedaghem innebär en stor förändring för både barn och föräldrar. Barnet ska tas om hand av andra vuxna, umgås med andra barn och leva skild från föräldrarna några timmar om dagen. Genom inskolningen får barnen gradvis vänja sig vid det nya livet. Omställningen tar i regel inte så lång tid och brukar oftast gå bra.

När barnet är runt ett och ett halvt år kan det tillfälligt bli mer oroligt. Det är en naturlig fas i utvecklingen som kan märkas olika tydligt hos olika barn. Barnet söker mer trygghet och vill vara närmare föräldrarna igen efter att nyligen ha visat betydligt större självständighet. Osäkerheten kan också märkas genom att barnet plötsligt inte vill göra något som det tidigare har tyckt om. Barnet kan också känna oro för att bli lämnat. Därför är det bra att göra på ungefär samma sätt varje gång man till exempel lämnar och hämtar barnet på förskolan. Det ger trygghet och kan dämpa barnets oro i situationer när man ska skiljas åt.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

Barn mellan ett och två år brukar

  • se likheter och olikheter
  • förstå ”rätt och fel”
  • kunna tänka abstrakt i enkla symboler
  • utveckla och tydligt visa sin egen vilja.

Tips

  • Ge möjlighet till fantasilekar med hjälp av exempelvis en låtsastelefon, utklädningskläder eller en leksaksspis och låtsasmat.
  • Låt barnet få vara med och städa, tvätta, laga mat, tvätta bilen och göra andra vardagssysslor. Det är roligt och utvecklande för barnet att ta del i vuxnas sysslor.
  • Använd gärna hand- eller fingerdockor. De är roliga och bra när man leker och kommunicerar med barnet.
  • Hjälp barnet att sätta ord på vad det känner: ”Du är arg för att tornet rasade, kom så bygger vi ett nytt.”
  • Hjälp barnet att komma över frustrationer genom att visa hur man gör. ”Du får inte ta bilen från Anton, men du kan fråga om du får låna den.” Uppmuntra barnet när det gör saker som det själv och andra mår bra av.

Språk, tal och kommunikation

Någon gång mellan ett och två års ålder brukar barn säga sina första ord och sedan ökar ordförrådet snabbt. Den språkliga utvecklingen varierar mycket mellan olika barn och det är vanligt att flickor pratar tidigare än pojkar. Under hela uppväxten förstår barn mycket mer av språket än vad de själva kan ge uttryck för.
Genom att prata mycket med barnet stimulerar man inte bara dess språkutveckling, utan också dess förmåga att tänka själv. Det stärker barnets självuppfattning. Det är inte alltid så lätt för ett barn i den här åldern att göra sig förstått, vilket kan göra att barnet känner sig frustrerat. Men ofta tar barnet hjälp av gester och pekar på vad det vill ha. Genom att lyssna och ha ögonkontakt kan man som vuxen visa att man tar barnet på allvar. Barnet får bekräftelse, vilket också uppmuntrar språkutvecklingen.

Ett annat sätt att utveckla barnets språk och kommunikationsförmåga är att titta i böcker tillsammans och att läsa och prata om det man ser på bilderna. Barn i den här åldern tycker ofta om att höra samma berättelser flera gånger. Repetition och igenkännande är viktigt för inlärningen. Att samlas kring något och prata om det man ser i till exempel en bok är också viktigt för det sociala samspelet.

Många barn upptäcker betydelsen av ordet ”nej” när de är omkring ett år. De kan upprepa vuxnas ”nej” i olika situationer. Barnet prövar sig fram genom att aktivt använda ordet, utan att för den skull alltid mena att säga nej. Det är ett första steg i att markera sig själv.

Runt tvåårsåldern kan många barn uttala omkring 50 ord, men det varierar mycket. En del har mindre, andra har större ordförråd. De första orden är oftast namn på saker som har stor
betydelse för barnet, till exempel mamma, pappa, vovve och sko. En del barn kan sätta ihop två ord, som ”ha den”. Barnet använder ord för att uttrycka behov, som ”dricka”, eller för att uttrycka känslor: ”Lina ledsen”. Man kan ofta höra frågan ”Vad är det?”. I denna ålder börjar barnet också använda sig av orden du, jag, mig, min och mitt som markeringar kring sig själv.

För ett barn med flera språk sker språkutvecklingen på samma sätt som hos barn med ett språk, men det kan ta längre tid. Ett flerspråkigt barn ska ju lära sig fler ord och begrepp, men det behöver inte betyda att det är svårare att lära sig två språk än ett.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

Barn mellan ett och två år brukar

  • säga sina första ord
  • säga åtta till tio enkla ord (ett och ett halvt år)
  • sätta ihop tvåordsmeningar (närmare två år)
  • kunna hämta en sak, till exempel nallen, om man ber om det
  • kunna peka ut kroppsdelar när man till exempel frågar ”Var är näsan?”.

Tips

  • Läs ur böcker med korta texter, peka på och prata om vad som finns på bilderna.
  • Sjung gärna och läs ramsor och berättelser om och om igen. Fingerlekar kan förstärka det man berättar eller sjunger, till exempel ”Imse Vimse Spindel”.
  • Prata mycket med barnet. Om barnet är blygt eller tyst kan man beskriva vad han eller hon gör för att uppmuntra barnet att komma in i samtalet.
  • Lyssna på barnet. Ha tålamod och försök förstå vad barnet säger. Uppmuntra allt prat och försök undvika att föra barnets talan.
  • Repetera, utveckla och förklara gärna det barnet säger. Om barnet till exempel säger ”Lasse ner” kan man säga ”Ja, du gick ner alldeles själv”. Då vet barnet att man har lyssnat och förstått vad han har sagt.

Rörelseförmåga

I den här åldern har barn ett stort rörelsebehov och tar ofta sina första steg. Med stor lust utforskas omgivningen, motoriken utvecklas och koordinationen förfinas. De första stegen är ofta lite bredbenta och stela, men småningom lär sig barnet att gå, springa, klättra och hoppa. När barnet kan förflytta sig själv alltmer blir det också mer självständigt. Barnet klättrar gärna på stolar, tar sig upp på köksbänkar, drar ut lådor och öppnar skåp. Det är viktigt och roligt för barn att på detta sätt utforska omvärlden. Som vuxen kan man minska farorna genom att exempelvis sätta in barnsäkerhetsspärrar i skåp och lådor med knivar och annat farligt innehåll.

Under perioder när rörelseförmågan ökar intensivt kan annan utveckling, till exempel av talet, tillfälligt avstanna. Barnet kan därför bli tystare än vanligt under en kortare tid.
Barnet kan nu ofta bygga torn av två till tre klossar och sedan riva det igen. Det ritar gärna streck och håller i kritor och pennor med hela handen.
I den här åldern börjar barnet alltmer undersöka saker med fingrarna istället för med munnen. Det så kallade pincettgreppet, tumme mot fingerspets, är fullt utvecklat kring ett års ålder och är ett av barnets viktigaste redskap.

Munnen

Barnet kan nu koordinera käke, tänder och tunga, men tuggar och smackar med öppen mun. De flesta barn kan dricka själva ur en mugg. De kan hålla i tallriken med en hand och skeden i den andra. Barnet kan äta alltmer själv, men tycker ofta om att ta i maten med händerna. Det är en del av utvecklingen för att förstå omvärlden. Barnet behöver både smaka och känna på maten.
Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta i en åldersgrupp.

Barn mellan ett och två år brukar lära sig att

  • börja springa
  • stå på tå
  • sparka boll
  • klättra på soffor och andra möbler och ta sig ner utan hjälp
  • gå upp och ned i trappor med ledstång
  • stapla klossar
  • rita streck
  • ta av mössa och strumpor.

Tips

  • En lära-gå-vagn är rolig och användbar. När barnet lärt sig gå kan han eller hon använda vagnen till att köra saker i.
  • Sandlådan kan vara en rolig lekplats där barnet kan känna med händerna, gräva, hälla och tömma sand.
  • Bygg torn av klossar tillsammans med barnet. Man kan sedan spela bowling genom att rulla en boll mot tornet.
  • Det kan vara bra med en plats där barnet kan hoppa och klättra utan att göra sig illa. Det utvecklar motoriken. Det räcker med en säng eller en soffa med en matta och kuddar nedanför.

Informationen ovan är hämtad från följande sidor
1177 Vårdguiden. (18 januari 2011). Hämtad 27 februari 2015 från: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Sma-barn-1-5-ar/Barnets-utveckling-1-2-ar/

Barnets utveckling 3-4 år

Barn är ofta fulla av funderingar i den här åldern och tillbringar mycket tid med att observera och härma. Barnets talförmåga och ordförråd utvecklas snabbt. Många barn pratar mycket och kan hitta på egna berättelser. Det bebisrunda försvinner och barnet kan ofta springa och hoppa med lätthet.

Sinnen och känslor

I treårsåldern kommer många barn in i en lugnare fas och testar gränser i mindre utsträckning än barn i tvåårsåldern brukar göra.

Ibland upplever barnet världen som stor och skrämmande. Om barnet är rädd för mörkret kan man låta en liten lampa vara tänd på natten.

Barnet kan förstå vad i dag och i morgon betyder, liksom då, nu och sedan. Ofta säger barnet ”i går” om allt som har hänt och ”i morgon” om allt som ska ske i framtiden. Begrepp om tiden börjar komma, men barnet vet exempelvis inte hur lång en timme är. Som vuxen är det därför bra att använda sig av ”före” och ”efter” när man pratar med barnet. Man kan till exempel säga: ”Jag hämtar dig efter mellanmålet” i stället för ”Jag hämtar dig klockan tre”.

Årstider blir viktiga. Treåringen kan ställa frågor som ”När fyller jag år? Är det före eller efter sommaren? När är det jul?” Barnet kan komma ihåg och berätta om särskilda högtider och händelser, till exempel förra julen, ett kalas eller en resa.
Barnet börjar få begrepp om mängder och delar gärna ut saker för att se hur långt det räcker, exempelvis ett kex till varje barn. För många barn är det viktigt med millimeterrättvisa, att alla får lika mycket saft i glasen till exempel.

Social utveckling

Barn i treårsåldern tycker ofta om att leka med andra barn. Kurragömma kan vara roligt. Men barnet brukar också tillbringa mycket tid med att titta och observera. Många vill gärna hjälpa till med enkla hushållssysslor och kan till exempel tycka om att sortera tvätt. Förutom att det är roligt lär det barnet att samordna händer och synintryck.

Barn i treårsåldern är ibland mer knutna till en av föräldrarna. Barnet är medvetet om sitt kön och vet vilka i omgivningen som är pojkar och vilka som är flickor.

När barnet är yngre skrattar det ofta åt andra människor som skojar med det. Nu kan barnet själv få andra att skratta, vilket stärker självkänslan.

Många barn i treårsåldern tycker att det är roligt att prata om kiss och bajs i alla möjliga sammanhang, och skrattar åt det med sina jämnåriga kompisar. Det väcker också omgivningens reaktioner. Barnet är i den här perioden fascinerad av det som händer i kroppen och att man själv kan producera bajs. I den mån barnet visar intresse kan man berätta hur maten går genom kroppen och till sist blir bajs.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

Barn mellan tre och fyra år brukar kunna

  • rita cirklar, fyrkanter och huvudfotingar
  • lägga pussel med sex bitar och koncentrera sig på det i åtta till tio minuter
  • känna igen vardagsljud och härma dem, till exempel dammsugaren och telefonen
  • de vanligaste färgerna
  • räkna två till tre föremål
  • få bättre tidsuppfattning
  • försöka lösa konflikter
  • vara mer oberoende

Tips

  • Gör en utklädningslåda åt barnet. Gamla hattar, västar, byxor, kjolar, skor, smycken och väskor ger fin möjlighet till fantasilekar.
  • Låt barnet måla med tuschpennor, kritor eller fingerfärg. Leklera kan också vara roligt.
  • Låt barnet lägga pussel.

Språk, tal och kommunikation

I treårsåldern utvecklas både ordförrådet och talförmågan snabbt. Barnet talar ofta fort och intensivt och kan snubbla över orden. Ibland hakar talet upp sig så att det kan låta som stamning. Som vuxen behöver man ge barnet tid att uttrycka sig. Det är bra om man undviker att avbryta, fylla i ord eller skynda på barnet när orden stockar sig.

Treåringen funderar och undrar ofta över mycket. Frågan ”varför” är vanlig, liksom frågor om vem, vad och var. Många barn tycker om att prata och resonera. De kan själva återge händelser, sagor och annat och kan berätta om världen på ett personligt sätt. Det är viktigt för identiteten att ha sin egen version av verkligheten. Som vuxen behöver man därför lyssna på vad barnet berättar och vill säga.

Barnet lyssnar när de vuxna pratar och rättar ibland sitt eget språk. Nu kan de flesta barn göra sig förstådda även av människor de inte känner. Barnet talar i hela meningar på tre till sex ord, till exempel: ”Mamma och jag är på promenad. Titta där kommer morfars hund. Han heter Bamse.”

Barnet lyssnar ofta uppmärksamt på korta sagor. Det förstår betydelsen av ”nu”, ”snart” och ”senare”. I den här åldern börjar en del barn kunna använda ”om…så”-satser, till exempel:
”Om man släcker lampan så blir det mörkt”. Barnet kan acceptera förslag och följa enkla instruktioner.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

Barn mellan tre och fyra år brukar

  • få en uppfattning om tid med begrepp som nu, snart och senare
  • tala så tydligt att även personer som de inte känner förstår
  • kunna berätta korta sagor
  • förstå skillnaden mellan lika och olika.

Tips

  • Sätt på musik och dansa med barnet.
  • Be barnet berätta något för dig.
  • Läs böcker för barnet.
  • Lär barnet komma ihåg sitt för- och efternamn. Det stärker känslan av att ha en egen identitet.
  • Prata mycket med barnet. Använd korta meningar, ställ frågor och lyssna. Avbryt inte för att justera felaktiga ord, använd istället det riktiga uttalet eller det rätta ordet när barnet har pratat färdigt. Lägg gärna till nya ord på det tema som barnet pratar om. Till exempel: ”Blomman har lång stjälk.” om barnet pratar om en blomma.
  • Prata gärna om färger, siffror och former i det dagliga samtalet. Till exempel: ”Vi behöver två ägg.” ”Vår bil är blå.” ”Smöret finns i den fyrkantiga burken.”
  • Titta på bilder tillsammans och prata om när barnet var bebis.

Kroppen och rörelseförmågan

I treårsåldern försvinner mycket av det bebisrunda som funnits tidigare och barnet blir längre och slankare. Alla 20 mjölktänder brukar ha kommit och barnet kallas till sin första kontroll hos tandläkaren.

Barnet kan ofta springa och hoppa med lätthet och rör sig gärna över lite större ytor än tidigare. Många kan gå en kort sträcka på tå, stå en liten stund på ett ben, hoppa jämfota på stället och cykla på en trehjuling. Många barn tycker om att sparka boll men har svårt att fånga den med händerna.

Det är bra att använda kläder som är enkla att ta av och på. Då kan de flesta barn klä sig själva. Att sätta på skorna går också bra, men barnet behöver hjälp att knyta dem eller fästa kardborrbanden.

Finmotoriken har utvecklats så att barnet kan röra fingrarna oberoende av varandra. Barnet kan äta själv med gaffel och sked. En del använder också kniv. En del barn kan nu hålla pennan eller kritan med tummen och pekfingret när de ritar. De kan också hålla fast pappret med den andra handen, vilket gör att deras streck blir mer precisa. Andra håller fortfarande pennan med hela handen. En del barn lär sig nu att skriva vissa bokstäver i sitt namn. De kan också känna igen sitt namn när de ser det skrivet. Många barn kan använda sax och kan mer eller mindre klippa efter linjer.

I treårsåldern slutar många barn med blöja. De kan själva gå på pottan eller toaletten, men behöver fortfarande hjälp med att torka sig och tvätta händerna efteråt. En del barn slutar med blöja före tre års ålder, andra är inte redo för det förrän i fyraårsåldern. Pojkar slutar ofta med blöja något senare än flickor. Som förälder kan man försöka intressera barnet för pottan eller toaletten, men inte insistera utan låta barnet börja när det själv vill. Det kan vara lättare att potträna på sommaren, när barnet kan gå lättklätt eller naket. En del barn kan börja kissa på toaletten tidigt, men vill fortfarande bajsa i blöjan. De upplever det ofta som tryggare med blöjan som sitter tätt emot kroppen och tar emot bajset. Inte heller här ska man skynda på barnet, utan låta barnet sluta bajsa i blöjan när det själv är redo.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

Barn mellan tre och fyra år brukar kunna

  • klä sig själva
  • gå upp och ner för en trappa utan att hålla i sig
  • gå baklänges
  • hoppa jämfota på stället
  • sparka på en boll
  • kasta en boll
  • rita en människa med huvud, armar och ben, en så kallad huvudfoting
  • skruva av och på korkar på flaskor och lock på burkar.

Tips

  • Lek gärna härmlekar som Följa John.
  • En trehjuling är ofta uppskattad. En del barn cyklar gärna långa sträckor.
  • Lek bollekar, där barnet får träna sig på att sparka, kasta och fånga en boll.
  • I sandlådan kan barnet bygga vägar till leksaksbilarna, gräva och göra alltmer avancerade sandkakor.
  • Låt gärna barnet hjälpa till i köket, till exempel med att baka bullar eller kakor.
  • Sätt på musik och låt barnet röra sig och dansa till rytmerna. De flesta barn tycker om att röra sig till musik.
  • Låt barnet lägga pärlplattor eller trä halsband.
  • Med en trubbig sax kan barnet klippa ut bilder.
  • Låt barnet hälla vatten i och ur skålar och flaskor i olika storlekar, och kanske mäta upp det. Det kan man göra utomhus, i köket eller i badrummet.

Informationen ovan är hämtad från följande sidor
1177 Vårdguiden. (23 november 2011). Hämtad 27 februari 2015 från: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Sma-barn-1-5-ar/Barnets-utveckling-3-4-ar/

Barnets utveckling 5-6 år

Många barn går det sista året på förskolan nu. Barnet är på väg mot nya utmaningar och kan pendla mellan att känna sig stort och litet. En del tycker om att berätta egna sagor, spela spel och pyssla, men behöver också större ytor att röra sig på när kroppen växer.

Sinnen, känslor och inlärning

Barn i femårsåldern är ofta harmoniska i samspel med andra. De flesta gillar att samarbeta och ta ansvar och är ofta omtänksamma mot andra, både hemma och i förskolan.

Kroppen växer, världsuppfattningen förändras och nya tankar rör sig i huvudet. Barnet inser att världen är stor och kan uppleva att faror och möjligheter finns överallt. Barnet kommer till insikt om att det inte är världens medelpunkt och det kan kännas både omvälvande och oroande. Barnet kan ha mardrömmar ibland och vilja vara nära en förälder på natten.

Många barn längtar efter att få börja skolan, andra känner sig både otrygga och osäkra inför det. Barn som går i förskolan har nu en speciell position där, som de mindre barnen ser upp till.

Förälskelse

En del barn kan uppleva en slags ”förälskelse” i föräldern av motsatt kön och värna starkt om det förhållandet. Framåt sexårsåldern kan barnet också förälska sig i en kompis och vara oroligt för att kärleken inte ska vara besvarad. Barnets kärlek ska tas på allvar och man kan visa att man förstår barnets känslor. En del barn börjar bry sig om hur de ser ut, till exempel vad de har på sig, och jämför sig med andra.

Regler och överenskommelser

I den här åldern brukar barnet värna om rutiner, rättvisa och överenskommelser. Att börja spela kort eller spel brukar vara uppskattat och då kan detta bli extra tydligt. Regler och turordning är viktigt.

Uppmuntra barnet vid motgångar

Barnet börjar bli alltmer medvetet om hur det kan påverka andra och hur andra reagerar när de blir ledsna, arga eller glada. Många barn klarar ofta att kontrollera sin ilska på ett annat sätt än tidigare. Men barnet är sårbart och kan få skuldkänslor som hämmar initiativkraften. Man kan försöka uppmuntra någon annan sysselsättning istället för att fördöma när barnet gör något som man inte gillar. Humöret kan växla snabbt. Barnet kan ha svårt att ta motgångar, bli besviket och ibland få vredesutbrott om det tycker att någon är dum eller om det inte klarar vissa saker. I sådana situationer behöver man som vuxen stötta barnet och visa, utan att överdriva, att man tar barnets starka känslor på allvar.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att barnet

  • går på toaletten själv, men kan behöva hjälp att torka sig
  • vet hela sitt namn, en del av sin adress och sitt telefonnummer
  • kan skilja på fantasi och verklighet
  • är intresserat av moralfrågor, rätt och fel, regler och överenskommelser
  • börjar intressera sig för vad klockan är.

Tips

  • Låt barnet vara med och skicka ett kort till någon som barnet bryr sig om. Låt barnet lägga kortet i brevlådan och förklara hur det kommer fram till mottagaren.
  • Rollekar är spännande. Låt barnet klä ut sig och använda fantasin. Det mesta som behövs hittar ni hemma i garderoben, köket, badrummet eller sylådan. Låt barnet leva sig in i karaktären.
  • Ha picknick i trädgården eller i parken, det behövs inte så mycket – en filt och ett äpple till exempel.
  • Klipp ut bilder på djur, figurer, platser eller andra människor. Lägg bilderna upp och ner och fråga: ”Vad skulle du göra om du var en…?” Låt barnet vända på en bild, avsluta meningen, och berätta vad det skulle göra då.
  • Klipp ut bilder som visar människors känslor. Prata med barnet om vad bilderna föreställer och förklara de olika känslorna. Lägg bilderna upp och ner och låt sedan barnet ta upp ett kort och uttrycka de känslor som bilden visar. Du får gissa vilka känslor det rör sig om.
  • Gör en egen telefon- och adressbok till barnet. Sätt in foton på den som adressen och telefonnumret gäller.

Språk, tal och kommunikation

Barnet pratar mycket och gärna

Många barn tycker om att berätta en egen, påhittad saga och förstår att berättelser ska ha en början, en mitt och ett slut. De flesta barn har ett stort ordförråd och talar i långa meningar. Framåt sexårsåldern vill en del börja lära sig läsa. Barn i den här åldern brukar gilla att berätta roliga historier och att rimma. De använder språket fritt och ohämmat. När barnet tappar framtänderna kan talet bli lite läspande.

De flesta barn pratar ofta och gärna med vuxna och kompisar. Pratandet är bland annat ett uttryck för att vilja bli sedd. Barnets självkänsla stärks genom att man lyssnar och visar att
både barnet och det barnet har att säga är viktigt och värdefullt. För att kunna lära sig att sätta ord på känslor, är det bra att inbjuda till samtal där känslor är en viktig del.

Många barn ritar detaljrika bilder av djur, människor och saker och frågar ofta ”varför” och funderar ”tänk om”. En sagostund på kvällen när man får tillfälle att vara tillsammans i lugn och ro är värdefull för både barnet och den vuxne.

Framför skärmen

Det finns olika uppfattningar om hur teve och dataspel påverkar barn. Det är förstås viktigt att tiden framför skärmen inte ersätter samvaro och samtal eller fysisk aktivitet utomhus. Men många teveprogram kan också ge roliga, spännande och underhållande upplevelser. Barnet får veta mycket om världen runtomkring. Man kan titta på teve tillsammans med barnet, prata om det man ser och upplever, men begränsa tittandet. Dator- eller tevespel som är anpassade till barnets ålder och förmåga kan vara roliga och utvecklande. En vuxen eller ett äldre syskon kan behöva sätta sig in i spelet och hjälpa barnet om det behövs. Man kan begränsa tiden på ett tydligt sätt genom att till exempel ställa en äggklocka på ringning, men sedan låta barnet avsluta det aktuella momentet. Man kan hjälpa barnet att avsluta genom att säga ”nu är det bara fem minuter kvar”. Det ger också barnet lite tidsuppfattning.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att barnet

  • kan leva sig in i och berätta en sagor med en början, mitt och ett slut
  • gillar roliga historier, rim och ramsor
  • vill kunna skriva sitt eget namn
  • bildar fullständiga meningar som är grammatiskt riktiga.
  • ställer frågor som Hur långt? Hur stort? Hur högt?
  • känner igen grundfärgerna röd, grön, gul, blå och ofta fler.

Tips

  • När man läser sagor kan det vara roligt att ibland avbryta berättelsen och låta barnet berätta slutet utifrån sin egen fantasi.
  • Skriv ner en av de sagor som barnet berättar. Låt det sedan rita bilder till sin berättelse. Den boken blir värdefull att spara.
  • Gör en klocka tillsammans. Använd kartong, tuschpennor, sax och en klämma.
  • Ge barnet möjlighet att sortera, gruppera, matcha ihop och räkna saker, till exempel para ihop strumpor och lägga bestick i låda.

Kroppen och rörelseförmågan

Barnet befinner sig i en snabb fysisk utveckling och behöver större ytor för att kunna ta ut svängarna. Armar och ben växer och kroppen förlorar sin runda barnslighet. Barnet kan bli lite fumligare och mer oberäkneligt i sina rörelser för en tid.

Det är bra att låta barnet använda alla muskler i kroppen, till exempel hoppa hopprep, springa, kasta, studsa och fånga boll, klä sig själv, knäppa knappar fram och sätta på sig skorna.

När barnet når skolåldern är rörelseförmågan ofta väl utvecklad. Många barn kan gå balansgång, slå kullerbytta och cykla. En del lär sig simma, åka skridskor, skidor och stå på huvudet. En femåring har längre reaktionstid än en vuxen. Det påverkar till exempel hur barnet kan hantera trafik när det är ute och cyklar.
Toalettbesök klarar barnet av själv men kan behöva hjälp att torka. En del barn kissar i sängen upp till sexårsåldern. Om det händer ofta kan man kontakta BVC för råd.

Lära känna kroppen

Att utforska sin kropp och andras, genom att till exempel ”leka doktor”, är vanligt i den här åldern. Barnet undersöker sig själv och andra. Så länge det sker frivilligt och utan risk att barnen gör illa varandra kan man låta leken fortgå. Man behöver vara uppmärksam på om det kan finnas något barn i leken som inte vågar säga ifrån, och kanske egentligen inte vill vara med.

Finmotoriken utvecklas

Barnet behöver stunder av stillhet och koncentration. Ett sätt är att pyssla. Fingrarna har blivit längre vilket gör det lättare att göra små rörelser. Många femåringar kan klippa med sax efter en markerad linje, trä halsband av småpärlor, rita detaljer och forma figurer och mönster i lera Barnet brukar kunna hålla pennan i rätt grepp mellan tumme och pekfinger.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att barnet

  • klär sig själv
  • sparkar och studsar en boll
  • kan lära sig att simma
  • hoppar på ett ben
  • knäpper knappar
  • kan trä tråd på nål
  • cyklar, åker skidor eller skridskor
  • ritar detaljerade teckningar
  • är lite rastlöst och okoordinerat i sina rörelser.

Tips

  • Lek Följa John, Hela havet stormar eller andra lekar som går ut på att härma rörelser. Hjälp barnet att cykla på en tvåhjuling vid behov eller åk ut på cykeltur tillsammans.
  • Låt barnet klippa ut bilder ur gamla tidningar. Tänk på om barnet är höger- eller vänsterhänt så att det får rätt sax.
  • Bygg olika konstruktioner av papperstallrikar och plastmuggar.
  • Lek dansstopp. Låt barnet eller barnen börja dansa när du sätter på musik. När du trycker på stopp måste barnet omedelbart sluta dansa och stå alldeles still, ända tills du sätter på musiken igen.
  • Dansa med steppskor. Tejpa fast småmynt under mjuka skor, lyssna till ljudet när ni dansar. Istället för tejp kan man använda häftmassa.

Informationen ovan är hämtad från följande sidor
1177 Vårdguiden. (8 april 2011). Hämtad 27 februari 2015 från: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Sma-barn-1-5-ar/Barnets-utveckling-5-6-ar/

Barnets utveckling 6-7 år

Många barn går det sista året på förskolan nu. Barnet är på väg mot nya utmaningar och kan pendla mellan att känna sig stort och litet. En del tycker om att berätta egna sagor, spela spel och pyssla, men behöver också större ytor att röra sig på när kroppen växer.

Sinnen, känslor och inlärning

Barn i femårsåldern är ofta harmoniska i samspel med andra. De flesta gillar att samarbeta och ta ansvar och är ofta omtänksamma mot andra, både hemma och i förskolan.

Kroppen växer, världsuppfattningen förändras och nya tankar rör sig i huvudet. Barnet inser att världen är stor och kan uppleva att faror och möjligheter finns överallt. Barnet kommer till insikt om att det inte är världens medelpunkt och det kan kännas både omvälvande och oroande. Barnet kan ha mardrömmar ibland och vilja vara nära en förälder på natten.

Många barn längtar efter att få börja skolan, andra känner sig både otrygga och osäkra inför det. Barn som går i förskolan har nu en speciell position där, som de mindre barnen ser upp till.

Förälskelse

En del barn kan uppleva en slags ”förälskelse” i föräldern av motsatt kön och värna starkt om det förhållandet. Framåt sexårsåldern kan barnet också förälska sig i en kompis och vara oroligt för att kärleken inte ska vara besvarad. Barnets kärlek ska tas på allvar och man kan visa att man förstår barnets känslor. En del barn börjar bry sig om hur de ser ut, till exempel vad de har på sig, och jämför sig med andra.

Regler och överenskommelser

I den här åldern brukar barnet värna om rutiner, rättvisa och överenskommelser. Att börja spela kort eller spel brukar vara uppskattat och då kan detta bli extra tydligt. Regler och turordning är viktigt.
Uppmuntra barnet vid motgångar

Barnet börjar bli alltmer medvetet om hur det kan påverka andra och hur andra reagerar när de blir ledsna, arga eller glada. Många barn klarar ofta att kontrollera sin ilska på ett annat sätt än tidigare. Men barnet är sårbart och kan få skuldkänslor som hämmar initiativkraften. Man kan försöka uppmuntra någon annan sysselsättning istället för att fördöma när barnet gör något som man inte gillar. Humöret kan växla snabbt. Barnet kan ha svårt att ta motgångar, bli besviket och ibland få vredesutbrott om det tycker att någon är dum eller om det inte klarar vissa saker. I sådana situationer behöver man som vuxen stötta barnet och visa, utan att överdriva, att man tar barnets starka känslor på allvar.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att barnet

  • går på toaletten själv, men kan behöva hjälp att torka sig
  • vet hela sitt namn, en del av sin adress och sitt telefonnummer
  • kan skilja på fantasi och verklighet
  • är intresserat av moralfrågor, rätt och fel, regler och överenskommelser
  • börjar intressera sig för vad klockan är.

Tips

  • Låt barnet vara med och skicka ett kort till någon som barnet bryr sig om. Låt barnet lägga kortet i brevlådan och förklara hur det kommer fram till mottagaren.
  • Rollekar är spännande. Låt barnet klä ut sig och använda fantasin. Det mesta som behövs hittar ni hemma i garderoben, köket, badrummet eller sylådan. Låt barnet leva sig in i karaktären.
  • Ha picknick i trädgården eller i parken, det behövs inte så mycket – en filt och ett äpple till exempel.
  • Klipp ut bilder på djur, figurer, platser eller andra människor. Lägg bilderna upp och ner och fråga: ”Vad skulle du göra om du var en…?” Låt barnet vända på en bild, avsluta meningen, och berätta vad det skulle göra då.
  • Klipp ut bilder som visar människors känslor. Prata med barnet om vad bilderna föreställer och förklara de olika känslorna. Lägg bilderna upp och ner och låt sedan barnet ta upp ett kort och uttrycka de känslor som bilden visar. Du får gissa vilka känslor det rör sig om.
  • Gör en egen telefon- och adressbok till barnet. Sätt in foton på den som adressen och telefonnumret gäller.

Språk, tal och kommunikation

Barnet pratar mycket och gärna

Många barn tycker om att berätta en egen, påhittad saga och förstår att berättelser ska ha en början, en mitt och ett slut. De flesta barn har ett stort ordförråd och talar i långa meningar. Framåt sexårsåldern vill en del börja lära sig läsa. Barn i den här åldern brukar gilla att berätta roliga historier och att rimma. De använder språket fritt och ohämmat. När barnet tappar framtänderna kan talet bli lite läspande.

De flesta barn pratar ofta och gärna med vuxna och kompisar. Pratandet är bland annat ett uttryck för att vilja bli sedd. Barnets självkänsla stärks genom att man lyssnar och visar att
både barnet och det barnet har att säga är viktigt och värdefullt. För att kunna lära sig att sätta ord på känslor, är det bra att inbjuda till samtal där känslor är en viktig del.
Många barn ritar detaljrika bilder av djur, människor och saker och frågar ofta ”varför” och funderar ”tänk om”.

En sagostund på kvällen när man får tillfälle att vara tillsammans i lugn och ro är värdefull för både barnet och den vuxne.

Framför skärmen

Det finns olika uppfattningar om hur teve och dataspel påverkar barn. Det är förstås viktigt att tiden framför skärmen inte ersätter samvaro och samtal eller fysisk aktivitet utomhus. Men många teveprogram kan också ge roliga, spännande och underhållande upplevelser. Barnet får veta mycket om världen runtomkring. Man kan titta på teve tillsammans med barnet, prata om det man ser och upplever, men begränsa tittandet. Dator- eller tevespel som är anpassade till barnets ålder och förmåga kan vara roliga och utvecklande. En vuxen eller ett äldre syskon kan behöva sätta sig in i spelet och hjälpa barnet om det behövs. Man kan begränsa tiden på ett tydligt sätt genom att till exempel ställa en äggklocka på ringning, men sedan låta barnet avsluta det aktuella momentet. Man kan hjälpa barnet att avsluta genom att säga ”nu är det bara fem minuter kvar”. Det ger också barnet lite tidsuppfattning.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att barnet

  • kan leva sig in i och berätta en sagor med en början, mitt och ett slut
  • gillar roliga historier, rim och ramsor
  • vill kunna skriva sitt eget namn
  • bildar fullständiga meningar som är grammatiskt riktiga.
  • ställer frågor som Hur långt? Hur stort? Hur högt?
  • känner igen grundfärgerna röd, grön, gul, blå och ofta fler.

Tips

  • När man läser sagor kan det vara roligt att ibland avbryta berättelsen och låta barnet berätta slutet utifrån sin egen fantasi.
  • Skriv ner en av de sagor som barnet berättar. Låt det sedan rita bilder till sin berättelse. Den boken blir värdefull att spara.
  • Gör en klocka tillsammans. Använd kartong, tuschpennor, sax och en klämma.
  • Ge barnet möjlighet att sortera, gruppera, matcha ihop och räkna saker, till exempel para ihop strumpor och lägga bestick i låda.

Kroppen och rörelseförmågan

Barnet befinner sig i en snabb fysisk utveckling och behöver större ytor för att kunna ta ut svängarna. Armar och ben växer och kroppen förlorar sin runda barnslighet. Barnet kan bli lite fumligare och mer oberäkneligt i sina rörelser för en tid.

Det är bra att låta barnet använda alla muskler i kroppen, till exempel hoppa hopprep, springa, kasta, studsa och fånga boll, klä sig själv, knäppa knappar fram och sätta på sig skorna.
När barnet når skolåldern är rörelseförmågan ofta väl utvecklad. Många barn kan gå balansgång, slå kullerbytta och cykla. En del lär sig simma, åka skridskor, skidor och stå på huvudet. En femåring har längre reaktionstid än en vuxen. Det påverkar till exempel hur barnet kan hantera trafik när det är ute och cyklar.
Toalettbesök klarar barnet av själv men kan behöva hjälp att torka. En del barn kissar i sängen upp till sexårsåldern. Om det händer ofta kan man kontakta BVC för råd.

Lära känna kroppen

Att utforska sin kropp och andras, genom att till exempel ”leka doktor”, är vanligt i den här åldern. Barnet undersöker sig själv och andra. Så länge det sker frivilligt och utan risk att barnen gör illa varandra kan man låta leken fortgå. Man behöver vara uppmärksam på om det kan finnas något barn i leken som inte vågar säga ifrån, och kanske egentligen inte vill vara med.

Finmotoriken utvecklas

Barnet behöver stunder av stillhet och koncentration. Ett sätt är att pyssla. Fingrarna har blivit längre vilket gör det lättare att göra små rörelser. Många femåringar kan klippa med sax efter en markerad linje, trä halsband av småpärlor, rita detaljer och forma figurer och mönster i lera Barnet brukar kunna hålla pennan i rätt grepp mellan tumme och pekfinger.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att barnet

  • klär sig själv
  • sparkar och studsar en boll
  • kan lära sig att simma
  • hoppar på ett ben
  • knäpper knappar
  • kan trä tråd på nål
  • cyklar, åker skidor eller skridskor
  • ritar detaljerade teckningar
  • är lite rastlöst och okoordinerat i sina rörelser.

Tips

  • Lek Följa John, Hela havet stormar eller andra lekar som går ut på att härma rörelser. Hjälp barnet att cykla på en tvåhjuling vid behov eller åk ut på cykeltur tillsammans.
  • Låt barnet klippa ut bilder ur gamla tidningar. Tänk på om barnet är höger- eller vänsterhänt så att det får rätt sax.
  • Bygg olika konstruktioner av papperstallrikar och plastmuggar.
  • Lek dansstopp. Låt barnet eller barnen börja dansa när du sätter på musik. När du trycker på stopp måste barnet omedelbart sluta dansa och stå alldeles still, ända tills du sätter på musiken igen.
  • Dansa med steppskor. Tejpa fast småmynt under mjuka skor, lyssna till ljudet när ni dansar. Istället för tejp kan man använda häftmassa.

Informationen ovan är hämtad från följande sidor
1177 Vårdguiden. (29 juni 2011). Hämtad 27 februari 2015 från: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/barnets-utveckling-10-12-ar/Barnets-utveckling-6-7-ar/

Barnets utveckling 8-9 år

Efter en period av lugnare psykisk utveckling omkring åtta år händer det mycket igen i nioårsåldern. Men ofta är barn inte lika öppna med sina tankar och känslor som innan.

Sinnen, känslor och inlärning

En lugnare period omkring åtta år

Efter en tid av intensiv psykisk utveckling omkring sex års ålder följer ofta en lite lugnare fas i barnets utveckling. Det är inte ovanligt att barn omkring åtta år blir lite mer inåtvända och drömmande. Inte sällan med ett ökat behov av att få vara för sig själva ibland. Det är fortfarande inte ovanligt att barnet snabbt kan ändra sinnesstämning. Ena stunden kan barnet vilja vara nära och behövande för att i nästa stund ta avstånd från föräldern och vilja klara sig själv. För barn i åttaårsåldern blir kompisar, skolan och andra aktiviteter utanför familjen allt viktigare. Även om kontakten med föräldrarna inte är så fysisk längre har barnet behov av lugna stunder tillsammans med en förälder.

Nioårsåldern en ny fas av mognad

Nioårsåldern innebär en ny period av mognad i barnets liv. Men förändringarna är kanske inte lika märkbara för omgivningen som i sexårsåldern. Istället för att visa sin ilska eller frustration går barnet kanske hellre undan och behåller sina tankar och känslor för sig själv.

Det är vanligt att barn i nioårsåldern återigen funderar på de stora livsfrågorna och vill få grepp om tillvaron. Tankar på sådant som liv och död, hälsa och sjukdom, kärlek och hat, historia och framtid är vanliga. Många nioåringar är grubblare och kan emellanåt bli oroliga och nedstämda. Barnet inser alltmer vad det innebär att ha ansvar och plikter. Det kan jämföra sin livssituation med andras och bli både ledset och argt om det tycker att det har det sämre än andra.

Precis som tidigare kan barnet växla snabbt mellan att vilja klara sig själv till att vilja vara litet behöva hjälp. Som förälder gäller det att respektera barnets personliga gränser och rätt att få tänka och tycka på sitt eget sätt. Men barnet kan också ha behov av att få prata om sina funderingar med någon vuxen. Det är bra om man kan vara lyhörd för när barnet vill vara ifred och när det vill prata om sina tankar och känslor.

I nioårsåldern är det vanligt att barnet är mer känsligt för kritik och tror att saker och ting ska gå på tok. Självkänslan är kanske inte på topp. Barn i nioårsåldern vill ogärna utmärka sig på ett negativt sätt och vill gärna vara som alla andra.

Barnet och familjen

När barn är yngre tror de ofta att föräldrarna vet allt och gör allting rätt. Nu börjar den här synen att förändras. Barnet inser att föräldrarna både har bra och dåliga sidor och att de inte kan veta och kunna allt. Det här kan leda till att barn ifrågasätter och diskuterar mer med föräldrarna och kanske inte berättar lika mycket om vad som händer i skolan och på fritiden.

Det är bra för barn att hjälpa till i familjens vardag, ta ett visst ansvar och inte bara bli uppassade. Barn behöver få känna att de ingår i sammanhang där de behövs. Det är bra för barnet att ha en bestämd roll eller uppgift hemma, något som det kan känna stolthet över att klara av.
Kompisar blir viktiga och upptar mycket av barnets tankar, men det gäller att barnets värld inte blir alltför skild från de vuxnas. Som förälder kan man också vara viktig för kompisarna, som en annan vuxen.
Barnet och kompisarna

I och med att barnet går i skolan, får det också en egen social tillvaro utanför familjen. Medan hemmet och familjen står för tryggheten är barnet upptaget av att utveckla sina relationer till jämnåriga.
Tiden i skolan tillsammans med kompisarna betyder mycket för att barn ska kunna lära sig vilka regler som gäller i umgänget med andra. Barnet får lära sig att ta hänsyn till andra, att vänta på sin tur, att samarbeta med andra och att ta ansvar för sina handlingar. Det är också i den här åldern som barn börjar att bildar sig en egen uppfattning om vad som är rätt och fel.

I den här åldern tycker många barn om att skriva på hemliga språk eller med tecken som inte alla kan läsa.
Barn i den här åldern leker ofta fantasilekar som kan vara i timmar eller flera dagar. En del barn tycker om att klä ut sig och spela teater. När barnet får nya kompisar och blir mer självständigt blir det viktigt med hemligheter och att få tillhöra en grupp. Många barn bildar hemliga klubbar med hemliga tecken och ett hemligt språk.

Barn runt nio år leker ofta två eller tre tillsammans men också i större grupper. Vilka som är bästisar och vilka som är med i gänget kan växla fort. Barnen kan fort bli osams och sedan sams lika snabbt igen. Pojkar och flickor börjar leka mer var för sig, men även tillsammans.

Barnet och omvärlden

Barn i den här åldern är ofta nyfikna och vill lära sig saker. Intresset för omvärlden ökar och de vill hitta egna svar och lösningar på frågor omkring dem. Barnet får större förståelse för att livet skiljer sig åt i olika familjer och olika delar av världen. Men samtidigt som tonårs- och vuxenvärlden lockar kan den kännas skrämmande, främmande och svår att förstå.

Många nioåringar tycker om att läsa. Det kan vara böcker, serietidningar eller internet. Barn i den här åldern ser gärna på TV och är intresserade av många olika TV-program. Allt från kvalificerade kunskapsprogram till såpor och tävlingsprogram. Allt som kan lära dem om hur vuxenlivet kan gå till är spännande.
Många barn kan nu börja röra sig mer fritt ute i samhället. Ta sig själv till och från skolan och till olika fritidsaktiviteter. Det kan vara ansträngande att komma ihåg utflyktsdagar, frukt, gympapåsar, passa tider, hålla reda på nycklar och hitta till rätt adress. Men att klara av sådana saker stärker självförtroendet och ökar barnets förmåga att hantera tillvaron.

Barnets tankar och känslor

Fram till sjuårsåldern har det magiska tänkandet dominerat. Det betyder att barnet tror att det kan påverka vad som händer genom sina tankar. Mellan åtta och nio år börjar barnet bättre förstå sambandet mellan handling och konsekvens. Det vill säga att det inte går att påverka vad som händer enbart med tankar. Barnet kan från och till känna sig litet och med små möjligheter att påverka. Tankar om ensamhet kan dyka upp och i nioårsåldern kan det här vara särskilt tydligt.

I och med att barnet mer och mer börjar upptäcka världen utanför familjen, blir det också medvetet om att det kan finnas faror som familjen inte kan beskydda det mot. Barnet kan försöka att på olika sätt kontrollera det okända genom att upprepa ett beteende många gånger och på exakt samma sätt. Till exempel genom att inte gå på skarvar i trottoarens stenläggning eller att inte vilja slänga saker, inte ens skräp. De flesta barn har den här typen av beteenden. Ofta påverkar det inte vardagslivet särskilt mycket, men kan leda till en del konflikter.

Det är också vanligt att barn blir rädda för mörker och för att vara ensamma. Ett barn som har sovit i sitt eget rum under flera år, kan plötsligt vilja sova i föräldrarnas säng. Som förälder är det bra att veta att sådana rädslor är vanliga under barnets första skolår och att de nästan alltid går över av sig själv. Även om man som förälder kan bli orolig över barnets beteende behöver man sällan söka professionell hjälp. Rädslorna går ofta över och är en del av barnets utveckling. Men man bör tänka på att barnets rädsla är verklig och inte ett sätt att skapa bråk eller kräva uppmärksamhet på.

Många barn är mindre impulsiva i den här åldern, har större tålamod och kan vänta med att göra något till ett bättre tillfälle. Exempelvis att inte fråga mamma om lov till något när hon är på dåligt humör eller att hejda sig från att slå om man blir arg. Barnets sinne för moral utvecklas och barnet kan se mer till någons avsikt med ett visst beteende än till resultatet av det. Om avsikten var god kan det ursäkta ett mindre bra beteende.

Överenskommelser och regler

Barn i den här åldern brukar uppskatta överenskommelser och gärna skriftliga kontrakt där deras signatur räknas som något värdefullt. Det är bra om man kan sätta sig ner tillsammans i familjen och prata igenom saker som rör alla. Det är lättare att hålla sig till något som är nedskrivet och som man kan hänvisa till, både som barn och förälder. För barn är det värdefullt att få vara med om att någon lyssnar till deras förslag och att de också får lära sig att ta hänsyn till vad andra önskar och vill.
Regelverk i lek och spel blir ofta mycket viktiga att följa i den här åldern. När grupper av barn leker och umgås tillsammans utvecklar de ofta speciella regler och beteenden som är unika för deras grupp.
Om man vill att barnet ska respektera överenskommelser är det viktigt att man som förälder också respekterar de regler som barnet själv sätter upp. Till exempel att knacka på dörren till barnets rum.

Barnets bild av sig själv

Före åttaårsålder brukar barn ofta beskriva sig själva utifrån hur de ser ut och genom vad de kan. Till exempel ”jag kan springa snabbt och har lockigt hår”. I åttaårsåldern börjar barn också kunna beskriva sig själva utifrån hur de är: ”jag är modig” eller ”jag är blyg”.

Ungefär i den här åldern kan barn också börja förstå att man kan vara på flera olika sätt samtidigt och ha flera motsägelsefulla känslor på samma gång. Man kan känna sig både modig och rädd, både ledsen och glad, och man kan vara arg på någon, men ändå tycka om den personen.

Barn i den här åldern blir också mer medvetna om sidor hos sig själva som de tycker mindre bra om. Men istället för att som tidigare skylla på otur om de inte klarar av något lägger de i högre grad skulden på sig själva. Om ett barn upplever och ofta får höra att det är dåligt på matte, att läsa, att spela fotboll och så vidare, är det lätt hänt att barnet efter att tag slutar att ens försöka klara av dessa utmaningar.
Idoler och låtsaskompisar kan vara ett gott stöd i barnets utveckling. De kan bli bärare av egenskaper som barnet inte själv har men vill ha, men också av egenskaper som barnet inte vill kännas vid att det har. En idol får alla bra egenskaper, medan en låtsaskompis mycket väl kan vara så otrevlig och elak som barnet själv kan känna sig ibland.

I skolan får barn många tillfällen att jämföra sig med andra och blir också ganska snart medvetna om att det finns skillnader i hur olika barn klarar av olika uppgifter. De flesta barn pendlar i självförtroende och självkänsla. Ibland känner de sig bra och omtyckta, ibland inte. När självbilden utvecklas blir barnet ofta mer självkritiskt, särskilt om barnet upplever att det misslyckas eller är annorlunda på något sätt.

Utmaningar är utvecklande

Som förälder gäller det att vara lyhörd för vad barnet kan. Det är utvecklande för barnet om det får utmaningar som är lite svårare än vad det klarar av just nu, men som ändå är möjliga att nå, kanske med lite hjälp.
Det är bra om barn lär sig gränserna för sin förmåga på egen hand så att deras självkänsla inte grundar sig på orealistiska förväntningar. Som förälder är det därför bra att låta barnet försöka själv först innan man eventuellt hjälper till. Då lär sig barnet vad det klarar av och inte, och får också möjlighet att uppleva glädjen i att själv kunna lösa olika problem.
Inlärning

I den här åldern kan barn börja förstå att summan är densamma oavsett hur stora de olika delarna är. Exempelvis kan barnet förstå att ett högt och smalt glas innehåller samma mängd vätska som ett lågt och brett glas, även om det inte ser ut så, eller att föräldrarna en gång har varit barn fast de nu är vuxna. Barn brukar också kunna beskriva hur de har tänkt när det har kommit fram till en slutsats eller en lösning på ett problem.
Det blir också allt lättare att kategorisera saker och att sortera dem i storleksordning. Det kan handla om att förstå skillnaden mellan världsdel, land, stad och stadsdel eller att tax är en slags hund, men att alla hundar inte är taxar. Många barn kan också komma på olika sätt för hur de ska lära sig och minnas saker. De kan planera och styra sin egen inlärning. Ju fler strategier för att lära sig som barnet kommer på desto bättre blir det på att lösa olika slags problem.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter och egenskaper är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att:

  • Barnet är sårbart och känsligt även om det inte visar det lika mycket. Som vuxen får man försöka bemöta barnet efter vad det behöver för stunden. Att inte behandla barnet som ett småbarn när det vill klara sig själv och att inte ställa för stora krav när barnet behöver tröst och hjälp.
  • Det logiska tänkandet har utvecklats så att barnet kan se alltmer realistiskt på verkligheten, till exempel att föräldrarna inte kan lösa alla problem som dyker upp.
     Hittills kanske barnet har tänkt att vuxna alltid har rätt och vet allt. Nu börjar de vuxnas auktoritet att ifrågasättas.
  • Musik blir ofta en allt viktigare del av livet, både att utföra själv och att lyssna på.
  • Rättvisa är viktig både mellan kompisar och i familjen.
  • Många nioåringar drömmer om ett eget husdjur, men fortfarande är gosedjur viktiga.
  • Barnet vill känna sig duktigare än föräldrarna, exempelvis genom att utsätta mamma eller pappa för ”olösliga” gåtor.
  • Barn är intresserade av saker och företeelser som är ovanliga och lite märkliga. Till exempel rymden, dinosaurier, trolleri och fantasirika berättelser.

Tips

  • Uppmuntra barnet att ta kontakt med kompisar och visa intresse för vad de gör tillsammans.
  • Se till att det finns tid och plats för barnet att vara för sig själv, läsa, dagdrömma eller att göra läxor ifred.
  • Olika slags TV-program ger barnen kunskap om vuxenvärlden och kan bli en utgångspunkt för roliga och bra diskussioner, särskilt om man ser dem tillsammans.
  • Eftersom det inte finns något naturligt slut på digitala spel och tv är det bra om man kan hjälpa barnet att avsluta när det behövs.
  • Det är bra att förklara för barnet varför och berätta hur det kommer att bli om det ska bli en stor förändring i familjen, till exempel flytt eller separation.
  • Låt barnet visa vad det kan, till exempel städa sitt rum, bädda sin säng, någon gång plocka fram frukost till familjen eller hjälpa till med matlagningen.
  • Låt barnet vara med i en förening där barnets färdigheter kan utvecklas. Det kan gälla fotboll, schack, ridning eller vad som helst som barnet tycker är roligt.
  • Låt barnet ta hand om yngre syskon ibland utan att för den skull lägga hela ansvaret på barnet.
  • Låt barnet få tid att göra ingenting och för den fria leken där det kan få utlopp för all sin fantasi. Det är inte bra för barn att ha för mycket uppbokad tid. Alltför stor stress kan hämma barnets utveckling.

Språk och kommunikation

Även den språkliga utvecklingen är lite lugnare nu än under barnets första sex år. Barnet blir allt bättre på att argumentera ju mer det lär sig att hantera språket. Barn som lär sig fler än ett språk har nytta av det genom att de inser att språk är uppbyggda på olika sätt och att de lär sig flera språkljud.

Många barn blir också bättre på att läsa av och använda sådant som uttrycks på andra sätt än med ord. Till exempel med blickar, tonfall och kroppsspråk. Barnet lär sig att förstå och använda under- och överdrifter samt ironi, det vill säga att det man uttrycker med ord kan vara motsatsen till vad man egentligen menar.
Den ökade förståelsen för hur språk fungerar kan även märkas på humorn som kan utvecklas från kiss- och bajshumor till att innehålla ordvitsar och situationskomik.

Barn som har svårt att ljuda ihop enskilda bokstäver till ord eller utelämnar bokstäver när de skriver behöver inte ha några problem med minne eller förståelse i övrigt. Det är inte ovanligt att de utvecklar goda förmågor på andra områden istället.

Många barn tycker om att uttrycka sig i dagböcker, bloggar och olika forum på nätet eller skriva tänkvärda dikter som kan innehålla både stark inlevelseförmåga och moral, exempelvis kring naturen och händelser i omvärlden.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att barn

  • ofta använder sig av ett hemligt språk när de pratar eller skriver till bästisen
  • använder sin logik, sitt tänkande på ett nytt sätt i och med att förmågan att använda symboler gradvis ökar. Den vita duvan är inte bara en fågel utan också en symbol för fred och för det goda
  • börjar kunna hantera och förstå ironi
  • samlar och skriver ner ord och fakta till exempel genom att räkna olika bilmärken på bilresan
  • tillbringar alltmer tid framför datorn eller teven, och chattar, mejlar, surfar och spelar spel
  • som har läs- och skrivsvårigheter upptäcks.

Tips

  • Det är bra för språkutvecklingen att barnet läser oavsett om det är böcker, serietidningar eller annat.
  • Det kan vara utvecklande att titta på samma TV-program och prata om det man sett. Låt barnet få ha sin egen upplevelse och göra sin egen tolkning.
  • Det kan vara intressant att sätta sig in i den värld som barnet rör sig i på internet. Att prata med barnet om vilka hemsidor hon eller han besöker och se vad som finns där.
  • Spela dataspel tillsammans med barnet och prata om vad som händer i spelet.
  • Man kan behöva begränsa tiden framför dataspel och TV. För mycket skärmtid före läggdags ger ofta sämre sömn.
  • Barn kan uppskatta att man läser högt ur någon bok eller berättar om hur det var när man själv var barn. Många barn är intresserade av hur det var förr i tiden och hur barn levde då.

Kroppen och rörelseförmågan

Kroppen växer i jämn takt och barnet får allt bättre kontroll över sina rörelser. Både grov- och finmotoriken förbättras, och hjärtats och lungornas kapacitet ökar. Allt detta gör att barnet blir uthålligare och starkare.
I den här åldern är pojkar och flickor generellt sett lika starka, uthålliga och har lika bra rörelseförmåga. Skillnaderna i kroppslängd kan variera med två decimeter mellan olika barn i samma ålder och det kan vara jobbigt för dem som utmärker sig åt det ena eller andra hållet. Pojkar mognar ofta lite senare än flickor, men skillnaderna mellan olika barn är större än skillnaderna mellan pojkar och flickor.

De allra flesta barn som mognar sent i sin rörelseförmåga kommer ikapp så småningom. Det kan vara till hjälp för barnet att träna på olika rörelser som det har svårt att klara av. Det kan handla om att knyta skor, cykla eller knäppa knappar.

Inte minst på grund av de kroppsliga förändringarna har barn ett stort behov av att röra sig. Att få leka fritt är viktig, både för den fysiska och psykiska hälsan. Det är bra om stillasittande i skolan och framför datorn kompenseras med goda möjligheter att röra på sig.

Tidiga pubertetstecken

Om man som förälder hade en tidig pubertet är det troligt att barnet också får det. Tidiga pubertetstecken för flickor är till exempel knölar i brösten, ökad armsvett, humörsvängningar, flytningar och akne. För pojkar kan det vara utlösning i sömnen, könshår, ökad svettning, akne och humörsvängningar.
Ett säkert tecken på pubertet är ökad tillväxthastighet och den börjar för flickor vid omkring 10 års ålder och för pojkar vid omkring 11 års ålder. En del barn kan börja få pubertetstecken tidigare, vissa redan vid åtta till nio år. För tidig pubertet innebär att brösten börjar utvecklas hos flickor före 8 års ålder och att testiklarna växer hos pojkar före 9 års ålder. För tidig pubertet beror oftast på hormonrubbningar och kan behandlas med läkemedel.

Kroppen och utseendet förändras mycket om barnet börjar komma i puberteten. Om ingen av barnets kompisar har börjat uppleva samma förändringar är det lätt att barnet känner sig förvirrat, ensamt och annorlunda. Barnet kan känna sig klumpigt och osäkert innan det hunnit vänja sig vid sin nya kropp. På ett sätt känner barnet sig kanske mer vuxet, men emellanåt vill det bara vara barn och inte tänka så mycket på det nya.

Det är bra om man kan prata med barnet om vad som händer, att det är normalt och att det är okej att fråga om det undrar över något. Man kan också vända sig till skolsköterskan eller ungdomsmottagningen. De kan ge information och svara på frågor.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter och egenskaper är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att:

  • Barn är medvetna om sin kropp och sin könstillhörighet.
  • Den kroppsliga utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika barn i samma ålder.
  • Både fin- och grovmotoriken utvecklas mycket.
  • Barnet blir starkare och uthålligare.
  • Barn behöver omkring 10-11 timmars sömn för vila och återhämtning.
  • Puberteten startar för flickor i 8-12 års ålder medan pojkars pubertet börjar mellan 9 till 13 år.
  • Barnet blir hungrigare och äter mer.

Tips

  • I nioårsåldern kan det vara dags att ta upp ämnen som menstruation, målbrott och pubertet. Det finns även bra böcker i ämnet som man kan ge till barnet eller låta ligga framme.
  • Förklara vad som menas med rätten till sin egen kropp. Berätta att det är fel av en vuxen att röra vid barnet på ett sexuellt sätt eller av andra barn att röra det på ett sätt som barnet inte vill. Lär barnet säga ifrån när någonting inte känns rätt.
  • Det är bra för barn att röra på sig genom lek och träning – sparka fotboll, hoppa, skutta, simma, dansa, springa – allt som ingår i lek.
  • Låt barnet pröva på olika sporter. Men hetsa inte barnet till för många aktiviteter. Barn kan faktiskt – trots att de känner att en viss sportgren inte passar dem och de vill sluta – känna sig tvungna att lojalt ställa upp om föräldrarna satsat pengar på en sport som kostar mycket.

Informationen ovan är hämtad från följande sidor
1177 Vårdguiden. (29 juni 2011). Hämtad 27 februari 2015 från: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/barnets-utveckling-10-12-ar/Barnets-utveckling-8-9-ar/

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på NannyNu AB, orgnr. 556662-0851 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata